Göteborg Energi stärker sin miljöprofil och satsar på fjärrkyla producerad av spillvärme. De närmsta åren ska produktionen mer än fördubblas. På måndagen firas utbyggnadsplanerna med invigningen av den nya anläggningen i Rosenlundsverket.

Den allra första leveransen av fjärrkyla från den nya anläggningen går till Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Samma princip som för fjärrvärme

– Sahlgrenska och Östra sjukhuset är i dag två stora kunder när det gäller fjärrkyla. Men produktionsenheten i Roselund är byggd för hela centrala stan. Tänkbara kunder är affärscentra, stora kontorskomplex, hotell och kanske också bostäder, säger Per-Axel Berg, produktspecialist på Kyla, Göteborg Energi.

I Sverige började man bygga fjärrkylsystem i mitten av 1990-talet. Principen är densamma som för fjärrvärme fast med kallt vatten istället för varmt. Sedan dess har Göteborgs Energi i ganska maklig takt ökat produktionen till dagens 40 MW om året.

Det motsvarar mellan 20 och 30 miljoner av den totala omsättningen på 3,5 miljarder. Nu har det kommunala bolaget bestämt sig för en rejäl satsning på fjärrkyla. Inom fyra, fem år ska produktionen vara uppe i 100 MW.

Minskar koldioxidutsläpp

– Det finns en efterfrågan och vi är ett konkurrensutsatt bolag. Men det är också ett strategiskt beslut där miljöprofilen är viktig. Varje år finns det 100 mW spillvärme sommartid från Renovas sopförbränning och raffinaderierna på Hisingen. Kan vi använda den spillvärmen för att producera fjärrkyla och ersätta el minskar koldioxidutsläppen, säger Per-Axel Berg.

Under vinterhalvåret produceras fjärrkyla med hjälp av kallt vatten från Göta Älv. Älvvattnet kompletteras sedan under varmare årstider med absorptions- och turbinkylmaskiner som drivs av spillvärme.

Fjärrkylan distribueras i rörledningssystem under jord och det varma returvattnet leds tillbaka till havet.