Nu tar Miljöförvaltningen nya tag i kampen mot rökningen. I år satsas 1,2 miljoner på att bygga nätverk för erfarenhetsutbyten och 700.000 går till ett projekt som vänder sig till invandrarföreningar. Pengarna kommer från Folkhälsoinstitutet som delar ut sammanlagt 3,7 miljoner till tobakspreventivt arbete i Göteborg.

Stadsläkare Per Haglind ser det som en rättvisefråga att det förebyggande arbetet för att minska rökningen fortsätter.

– Vi måste höja medvetenheten om tobaksfrågan. Många tror att rökningen inte längre är ett problem eftersom de inte ser några rökare i sitt vardagsliv. Men det är fortfarande stora grupper som röker och som börjar röka. Det är viktigt att dessa grupper får stöd, säger han.

Arbetslösa röker mest

5298.jpgManliga läkare röker inte. Och det gäller för många män med högskole- eller universitetsutbildning. Inte heller bland högutbildade kvinnor är rökning något stort problem.

– Rökarna finns bland de arbetslösa, sjukskrivna och personer med psykisk ohälsa. Medelålders korttidsutbildade kvinnor är också en grupp med många rökare, säger Per Haglind.

Ungefär en miljon personer i Sverige är rökare. Varje år börjar 16.000 unga röka och nästan lika många snusa. De tobaksrelaterade sjukdomarna gör att 6.500 personer om året dör i förtid.

Ska bygga nätverk

I Göteborg pågår flera olika förebyggande projekt, riktade till olika målgrupper. Men det finns otillräcklig samordning och kunskapsutbyte mellan insatserna. Miljöförvaltningen har därför fått 1,2 miljoner kronor av statliga Folkhälsoinstitutet för att bygga nätverk och höja kunskapsnivån.

– Det pågår många bra saker när det gäller förebyggande insatser, men dessa kan utvecklas och effektiviseras. Samordningsuppdraget innebär att man ökar kunskapen om varandras insatser, men också om vad som sker regionalt och nationellt, säger Per Haglind.
Att öka medvetenheten i såväl den offentliga sektorn som inom näringslivet är ett annat sätt att nå ut med budskapet på ett kraftfullt sätt. Hittills har bara hälften av alla stadsdelar beslutat om rökfri arbetstid.

1E9A_3.jpg– Det är också viktigt att komplettera de befintliga insatserna. Det arbete som bedrivs i skolan kan få draghjälp på ungdomsmottagningar och fritidsgårdar, säger Per Haglind.

Nå rökare i invandrargrupper

Miljöförvaltningen får också 700.000 kronor till ett projekt som vänder sig till invandrarföreningar. Det är en fortsättning på en satsning som pågick 2003-2005 och som gick ut på att utveckla metoder för att nå rökare i olika invandrargrupper. Projektet, som är unikt i sitt slag, gav värdefulla insikter att bygga vidare på.

– Bland dessa grupper finns ringa efterfrågan på traditionell rökavvänjning. Det krävs en helt annan ansats. Förutsättningen för att lyckas är att utveckla förtroende och samverkan – något som tar tid, säger Per Haglind.

534A.jpgÄven Rökfri Zon Nordost får statliga pengar, 660.000 kronor. De fyra stadsdelar som ingår i projektet – Kortedala, Lärjedalen, Bergsjön och Gunnared – har större andel rökare än någon annanstans i Sverige. Särskilt många rökare återfinns i åldern 45 till 65 år och bland män med invandrarbakgrund.

Rökfri arbetstid i Kortedala

Rökfri Zon Nordost har varit i gång i drygt ett halvår. Under den här perioden har det införts rökfri arbetstid inom stadsdelsförvaltningarnas verksamheter i Gunnared, Lärjedalen och Kortedala. Mest effekt fick förbudet inom vård och omsorg – där röker så många som hälften av de anställda.

– Motståndet var inte jättestort, men vi har haft förklarande samtal med några ifrågasättande personer, säger Lars Brickzén, Kortedalas stadsdelschef.

– Många tycker att arbetsgivaren inte har med saken att göra. Men faktum är att en rökare kostar arbetsgivaren 25.000 kronor extra per år jämfört med en icke-rökare. Det beror både på att rökare arbetar kortare tid och att de är sjuka mer, säger Lars Brickzén.

BF6_2.jpgNu ska även övriga invånare märka av projektet – en stor kampanj har dragit igång. Nyligen genomfördes en upptaktsdag i Kortedala där folk erbjöds ett spirometertest som mäter lungkapaciteten.

– Av 12 personer som prövade hade fyra långt utvecklad KOL som inte var behandlad, säger Lars Brickzén.

Fotnot: KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, är en sjukdom i andningsvägarna som kännetecknas av inskränkning av luftflödet, andfåddhet, hosta, pip i bröstet och ökad slemproduktion.

6240