Bara i Helsingfors släpptes det ut mer växthusgaser per invånare än i Göteborg under 2001. Det framkommer i en miljörapport som presenterades för miljönämnden på onsdagen. I rapporten jämförs sju stora nordiska städer på elva punkter, så kallade miljöindikatorer.
– Det mest anmärkningsvärda i den här rapporten är ökningen av utsläppta växthusgaser i Göteborg mellan 2000 och 2001. Från 5,9 ton till 7 ton koldioxid per invånare och år. Göteborg ligger dåligt till på grund av sina industrier och, enligt min bedömning, på grund av att göteborgarna bor utspritt vilket skapar transporter, säger Johan Müllerström, miljöutredare på miljöförvaltningen.
Utsläppen ska minska
I jämförelsen kring utsläpp av växthusgaser per invånare körde Göteborg om Köpenhamn år 2000, och detta trots att Göteborgs invånarantal ökat. Och trots både EU-mål, Kyoto-protokollet och nationella mål för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser.
– Det är inget roligt budskap. Göteborg är en industristad och har till exempel också Norra Europas största hamn, hjulen snurrar fortare här. Det är en svår ekvation att få ihop, att också skapa optimala miljöbetingelser och en stad där människor kan bo, leva och verka i, säger Johan Müllerström.
Miljönämnderna i Nordens större städer samarbetar sedan 2001 frivilligt och informellt för att jämföra miljösituationen i olika städer. På elva punkter jämförs Stockholm, Göteborg, Malmö, Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och Reykjavik.
Färre bullerstörda
– Att jämföra miljöindikatorer i form av nyckeltal är ett nytt sätt att redovisa. Rapporten redovisar nu endast resultaten, vi har inte gjort någon analys. Det är något vi ska jobba vidare med, säger Johan Müllerström
Lite roligare är siffrorna över andelen invånare som upplever att de störs av vägtrafikbuller. Den tabellen toppas av Köpenhamnsborna, följt av Oslo.
– Att Göteborg ligger bra till när det gäller upplevda bullerstörningar är tack vare en medveten planering. Men det finns en baksida också. Lokalt får man bättre luft och mindre buller men det skapar också mer transporter, menar Johan Müllerström.
Hur invånarna förflyttar sig inom staden skiljer sig rejält åt mellan de nordiska storstäderna. Stockholmare är väldigt bra på att åka kollektivt medan Reykjaviksborna älskar sin bil. Cykling dominerar i Malmö och Köpenhamn.
Vill se mer kollektivt åkande
– Göteborgaren åker förhållandevis en hel del bil, så jag önskar att vi i Göteborg blev lika bra på att åka kollektivt som stockholmarna! säger Johan Müllertröm.
Ett problem med undersökningen är enligt Johan Müllerström att alla sju städerna inte lämnat värden till alla de elva indikatorerna. Göteborg har bidragit med mätresultat till åtta av dem.
Det har också varit svårt att få fram data över flera år och insamlingen av data skiljer sig åt mellan städerna. I det fortsätta samarbetet ska allt material också översättas till engelska för att kunna spridas i Europa.
Avfallsfrågor i fokus 2005
Av de övriga indikatorerna i rapporten ligger Göteborg tillsammans med Stockholm i topp när det gäller miljöcertifierade verksamheter, med 181 respektive 207 stycken. I botten ligger Reykjavik med en enda.
Oslo ligger i en klass för sig när det gäller skyddade naturområden, 67 procent av Oslos yta är skyddad enligt olika naturskyddslagar, i Göteborg är siffran 17 procent och det handlar till stor del om öar och fågelskyddsområden.
Fram till 2005 ska samarbetet koncentreras på avfallsfrågor. Johan Müllerström hoppas också på en fast station som mäter partiklar i luften enligt EU:s krav, troligtvis vid Gårdamotet.
Fotnot:
De elva så kallade miljöindikatorerna är
– Utsläpp av växthusgaser
– Utsläpp till vatten (ingen siffra från Göteborg)
– Partiklar i luften (Göteborg saknar data)
– Bullerstörningar
– Avstånd till grönområden (Göteborg saknar data)
– Skydd av naturområden
– Energiförbrukning
– Avfall
– Transporter
– Ekologiska livsmedel
– Miljöcertifierade verksamheter.
