Mer pengar i plånboken ger mer avfall. Sedan 1990 har varje enskild göteborgares bidrag till sopberget ökat med 20 procent. "Det är ingen miljömässig katastrof, men det är önskvärt att mängden avfall minskar", säger Bo Antoni på Kretsloppskontoret.
Nyligen fick Sävenäs tillstånd att bygga ytterligare en panna för att bränna sopor. Dagens tre pannor räcker helt längre inte till. Vi producerar hela tiden mer avfall och det beror på att vi har det bättre ekonomiskt.
Ökad sortering påverkar inte sopmängden
– Ökningen beror på att vi konsumerar mera. Det finns ett tydligt samband mellan konsumtion och avfallsökning, säger Bo Antoni.
Visserligen har göteborgarna under samma tid blivit allt bättre på att sortera soporna, men det påverkar inte mängden avfall.
– Däremot är det en god gärning både miljömässigt och ekonomiskt att sortera avfallet, det visar flera undersökningar, säger han.
Jämfört med ett riksgenomsnitt ligger Göteborg strax under i samtliga källsorteringsgrenar utom tidningspapper. Det är i alla fall ett bättre resultat än vad Malmö och Stockholm kan visa. Bäst källsorteras det i lite mindre städer.
Svag ökning
I början av 1990-talet låg den totala mängden avfall utslaget per göteborgare en bit under 350 kilo per år. Mot slutet av 1990-talet hade mängden avfall stigit till cirka 375 kilo. De senaste åren har siffran stadigt legat en bit över 400 kilo per år.
Fjolårets siffra ser ut att landa på 417 kilo vilket är den högsta uppmätta siffran hittills. Utvecklingen med en svag ökning med tiden är stabil. Dessutom har det totala antalet invånare i Göteborg stigit under perioden varför den totala avfallsmängden har ökat ännu mer, med hela 39 procent från 1990 till 2007.
Billigare varor
Globaliseringen har gjort att varor som kläder och elektronik generellt sett har blivit billigare, samtidigt som en majoritet fått mer pengar i plånboken. Dessutom betraktas fler saker idag som konsumtionsvaror.
– Det gäller till exempel kök och möbler som byts oftare, säger Bo Antoni.
Andra faktorer som får sopberget att växa är att ensamhushållen är fler, barnen har mer leksaker och antalet gratistidningar har stigit. Det är resurskrävande och dyrt att behandla alla sopor.
– I grund och botten innebär de ökande sopmängderna att också uttagen av jordens resurser ökar. Det är inte hållbart på sikt, säger han.
Bo Antoni är inte särskilt optimistisk att den trenden ska kunna brytas.
– Enda sättet är att konsumera mindre, det är en fråga om livsstil. Det är möjligt att klimatdiskussionen kommer att innebära ett trendbrott. Även om avfallsfrågan inte är den viktigaste frågan så hänger allt ihop, säger han.
Svårt att ändra
Beteenden hör till det som är allra svårast för en kommun eller myndighet att komma åt och ändra på.
– Vi försöker med skolinformation och med informationsinsatser överhuvudtaget, men det är inte lätt, säger han. Inom EU har man satsat pengar på ett projekt för att minska sopmängderna i Helsingfors.
– Trots att man lagt ner mycket resurser har man inte sett någon drastisk minskning där, säger Bo Antoni.
Ur ett strikt miljöperspektiv menar han att det just nu är allra viktigast att få bort det farliga avfallet.
– Det ligger på upp till en halv procent av den totala mängden sopor och består av färgavfall, lösningsmedel, bekämpningsmedel och syror, säger han.
Läs mer om hållbar konsumtion i senaste numret av Vårt Göteborg som utkommer onsdag 11 april.
Tidningen delas ut till alla hushåll i Göteborgs kommun.
Den finns också som pdf-fil
här
Läs också:
• Tidsbrist och klent utbud hinder för rättvisa inköp [2007-04-11]
• Varannan göteborgare väljer rättvisemärkt – ibland [2007-04-11]
