Två jordklot till. Det skulle behövas om alla människor utnyttjade jordens resurser lika hårt som göteborgarna. Var och en av oss lämnar nämligen ett ekologiskt fotavtryck på 5,5 globala hektar produktiv jordyta om året. Det visar en studie som miljöförvaltningen har gjort.

1,8 hektar biologiskt produktiv jordyta. Så mycket har vi, var och en på jordklotet, till vårt förfogande om vi vill ta ut lika mycket resurser som jorden kan reproducera. Göteborgarna använder sig av 5,5 globala hektar.

– Det är ett väldigt tydligt mått på hur sårbar vår resurshantering är i ett längre och globalt perspektiv, säger Bo Svärd på miljöförvaltningen.

Fotavtryck i hela världen

Det är han som har vänt och vridit och lagt ihop all tillgänglig statistik över faktorerna livsmedel, boende, mobilitet, varor och service. Resultatet är ett mått på göteborgarnas ekologiska fotavtryck runt om i världen.

Finessen med mätmetoden, som fått allt större genomslag bland miljöforskare världen runt, är att man inte tar hänsyn till var produktionen äger rum, utan vem som ansvarar för konsumtionen.

Det spelar mindre roll var grödan växt eller koldioxidutsläppen skett, fokus sätts på det som ger upphov till utsläpp och resursförbrukning.

Olika nivåer

– Ett ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av biologiskt produktiva land- och vattenområden som en individ, en stad, ett land eller mänskligheten som helhet använder för att producera de resurser som konsumeras och för att ta hand om avfallet som blir kvar, säger Bo Svärd.

Eftersom man beräknar att det sammanlagt i världen finns 11,2 miljarder biologiskt produktiva hektar, både land och vatten, får vi alla alltså vardera 1,8 hektar att dela på.

Problemet är att mänskligheten i nuläget använder 2,2 globala hektar per person, vårt globala fotavtryck är alltså större än den biologiska produktionsförmågan. Det innebär att vår efterfrågan på ekosystemens tjänster inte är långsiktigt hållbar.

Vi tär på kapitalet

– Det låter ju märkligt att vi använder mer än vad som finns tillgängligt, men man kan säga att om den produktiva naturen är kapitalet och biokapaciteten är avkastningen, så tär vi just nu på kapitalet, säger Bo Svärd.

4138.jpgSvenskarna tillhör dessvärre några av de största bovarna i dramat. Det ekologiska fotavtrycket för Sverige beräknas till 6,7 globala hektar per invånare. Framför allt är det konsumtionen av fossil energi, kärnkraftsel, skogsprodukter och bebyggd mark som ger stora bidrag.

Drygt tre globala hektar, nästan halva fotavtrycket, kommer från användningen av fossila bränslen och kärnkraftsel.

Import trots egna resurser

Sverige är trots allt ett av få länder som har en biokapacitet som med god marginal är större än fotavtrycket, eftersom vi har stor tillgång till produktiva naturresurser i förhållande till vår befolknings storlek.

Det är fördelaktigt för landet från ekonomisk synpunkt, men det betyder inte att våra konsumtionsvanor är hållbara i ett globalt perspektiv, eftersom en stor del av vår konsumtion och därmed miljöpåverkan baseras på import, och då inte minst av fossila bränslen.

Storstäder ofta effektivare

Göteborgarna, med sina 5,5 globala hektar per invånare, framstår som något mindre miljöpåverkande än svenskarna i övrigt.

– Alla större städer utnyttjar i regel resurserna effektivare, eftersom de ofta har en bättre utbyggd kollektivtrafik och har fler flerfamiljshus än mindre orter, vilket gör att de använder mindre mängder fossila bränslen för transporter och uppvärmning, säger Bo Svärd.

Ändå är det beräknade fotavtrycket för Göteborg mer än tio gånger större än biokapaciteten, eftersom vi är många konsumenter som har trängt ihop oss på liten yta och är nästan helt beroende av biokapacitet från andra håll.

– Kontentan är att göteborgarnas livsstil när det gäller användningen av produktiv mark definitivt inte är hållbar i ett globalt perspektiv, säger Bo Svärd.

261A.jpg

Foto: Klas Eriksson

Fotnot:
Vid beräkningarna ingår det i metoden att underskatta själva fotavtrycket och att överskatta den biologiska produktionsförmågan.
Genom att vid val mellan olika värden eller beräkningssätt välja det som ger det lägre värdet för fotavtrycket och det högre värdet för biokapaciteten har man velat undvika kritik för att man överdriver fotavtryckets storlek i förhållande till biokapaciteten.