Stor bredd bland åtgärderna. Betesdjur på stadens grönområden, Linnégatan förvandlad till cykelfartsgata, badanläggningar mitt i stan. Förslaget till Göteborgs stads första miljöprogram innehåller många uppseendeväckande inslag. Men bland de 217 punkterna ryms också mer vardagliga åtgärder såsom energieffektivisering av allmännyttans bostäder och en policy för slamhantering.

På onsdagen behandlade miljö- och klimatnämnden den första versionen av Göteborgs Stads första miljöprogram. Skälet att man tar fram ett miljöprogram är de tolv miljökvalitetsmål som Göteborgs kommunfullmäktige har antagit.

– Många av de här målen har visat sig svåra att nå med det vardagliga arbetet på förvaltningar och bolag. Det är därför vi behöver en mer övergripande handlingsplan med konkreta åtgärder, säger Lotta Silfver, miljöutredaren som samordnat arbetet med programmet.

De över 200 åtgärderna i programmet är en blandning av stort och smått, från tekniska investeringar till påverkansarbete. För strukturens skull är de indelade i sju avdelningar:

Minska klimatpåverkan:
Under den här rubriken finns flera åtgärder om godstransporter. En av dem är att anta en godstrafikplan – och lyfta frågan om hur mycket lastbilstrafik det egentligen ska vara igenom centrala Göteborg. Här finns också flera åtgärder som handlar om livsstil.
– All forskning visar ju att vi måste ändra vårt sätt att leva för att påverka klimatproblematiken, säger Lotta Silfver.

Öka det hållbara resandet:
Här finns en omfattande hastighetsreform som spänner över fler åtgärder. Det handlar om att få en helt annan hastighetssituation i centrala Göteborg, med lägre hastigheter centralt (30) och på infartslederna (70). Bland de här åtgärderna ingår Linnégatans förvandling till cykelfartsgata samt ett flertal nya gångfartsgator i centrum. Det finns också många cykelåtgärder. Bland annat supercykelbanor från centrum till ytterområden och kranskommuner och 100 nya cykelparkeringsplatser per år.

Öka resurshushållningen:
En tung åtgärd under den här rubriken är att ta fram stadsgemensam policy för hantering av slam. Här finns också en åtgärd som handlar om att öka insamlingen textilier, som idag ofta går till förbränning. Och en annan om att underlätta återbruk.
– Den handlar om att skapa lokaler i allmännyttans områden där man kan lämna in grejer som man inte längre vill ha, men kanske grannarna. Poseidon har redan testat på några platser, säger Lotta Silfver.

Sundare miljö:
Det här kapitlet rör mycket av det som är hälsorelaterat, buller, frisk luft och kemikalier.
– En särskilt spännande åtgärd är Konsumentkampanjen om farliga kemikalier. I EU-lagstiftningen finns en sorts upplysningsplikt för handlare att lämna besked om ett farligt ämne finns i en vara, inom 45 dagar. Fast det är inte så månag som vet om, säger Lotta Silfver.

Biologisk mångfald:
Utöver åtgärder som skulle ge mer grönska i staden, finns också sådana som skulle ge mer blå yta.
– Det handlar om att lyfta upp vattnet till ytan istället för att gräva ner och asfaltera ovanpå.
Och så åtgärden som gäller betesdjur på lämpliga kommunala grönytor.
– Det är spännande, men kan bli organisatoriskt svårt.

Främja tillgängliga och varierade parker och grönområden:
Bland åtgärderna här finns till exempel Jubileumsparken, badplatser vid Skeppsbron och Färjenäsparken samt badbussarsom går till olika badplatser på somrarna.
– Det finns ju jättemånga sätt som vi som stad kan underlätta för medborgarna att leva utan bil.
Flera åtgärder gäller också cykelturism.
– Det växer otroligt fort runt om i Europa. Där skulle Göteborg verkligen kunna profilera sig.

Göteborgs Stad går före:
Åtgärderna under den här rubriken handlar om hur verksamheterna inom Göteborgs Stad ska organisera sig för att bli goda förebilder. Till exempel genom miljöutbildning och miljöledningssystem.
– Det handlar mycket om trovärdighet, säger Lotta Silfver.
En annan åtgärd är att energieffektiviseringen hela bostadsbeståndet i allmännyttan.
– Som enskild åtgärd är den kanske en av de allra viktigaste.

Programmet ska nu ut på remiss så att alla förvaltningar och bolag i staden ska få säga sitt. Under våren 2013 är det tänkt att miljö- och klimatnämnden ska anta en omarbetad plan. Sedan är det upp till kommunstyrelsen och fullmäktige att fastställa. För den här gången.

– Erfarenheter från andra kommuner visar att sådana här åtgärder är ganska mycket färskvara. Troligtvis kommer vi att behöva revidera den en gång varje mandatperiod, säger Lotta Silfver.