… miljöutredare på miljöförvaltningen. Tillsammans med park- och naturförvaltningen och Botaniska trädgården är miljöförvaltningen med och arrangerar ”Död ved lever”. Vad är det?
− Det är tre utbildningsdagar nu i juni för stadens pedagoger och lärare, främst för dem som arbetar med de yngre åldrarna. De får komma och lära sig om det liv som finns i döda och döende träd och även få kunskap om hur de kan jobba med det här i skolan. Tanken är att öka intresset för den biologiska mångfalden och nå barnen genom att utbilda deras lärare.
Utbildningen är en del av ett större projekt. Berätta!
− Vi på miljöförvaltningen har projektet tillsammans med park- och naturförvaltningen och Botaniska trädgården. Utöver utbildningen har vi tagit fram en folder som också vänder sig till skolor. Botaniska har fått sittstockar till ett uteklassrum vid Vitsippsdalen och ska ta fram utlåningsväskor med material som lärare ska kunna låna när de kommer dit med sina klasser.
Varför är det så viktigt med liv i död ved?
− Många arter är helt beroende av döda eller döende träd, för både mat och livsrum. Svampar, mossor och lavar växer på den döda veden och flera insekter använder den som livsmiljö. De flesta hackspettar kan bara hacka ut sina bohålor i försvagade träd och senare, när hackspetten har flyttat ut, flyttar andra fåglar in och använder hackspettens bo.
I dag finns det för lite död ved i våra skogar. Varför?
− I det moderna skogsbruket med produktionsskog finns väldigt lite död ved jämfört med en vanlig skog. Man plockar ut det som är dött och alla träd i princip lika gamla.
Vad kan man göra för att ändra på det?
− I Göteborgs Stad jobbar vi med att skapa död ved genom att köra ut de träd vi tar ner i parker och på andra ställen till olika park- och naturområden. Vi försöker också, dels genom det här projektet, informera och utbilda om varför vi behöver död ved för att på så sätt skapa en acceptans hos människor som kanske annars tycker att döda träd bara ligger och skräpar.
