Nordiskt samarbete kring smittspridning. Under tre år har nordiska forskare, vattenverk och kommuner skaffat sig kunskap om virus i vatten. Det har bland annat resulterat i en handbok som ska hjälpa kommunerna att minska risken för smittspridning via dricksvattnet. Handboken presenteras på en stor dricksvattenkonferens i Göteborg den här veckan.
Det är klimatförändringar med häftiga skyfall som ligger bakom den ökade risken för virus i vattnet.
– Den största orsaken till att virus sprids är problem med avloppssystemen. När det kommer mycket regn på en gång hinner avloppsreningsverken inte rena allt, då är risken större att man får med sig virus, säger Lena Blom, projektledare för VISK som står för ”virus i vatten, skandinavisk kunskapsbank”.
2008 drabbades ett stort antal invånare i Lilla Edet av magsjuka på grund av virus i dricksvattnet. Händelsen aktualiserade frågan och Göteborgs stad, dåvarande kretsloppskontoret, tog initiativ till ett projekt som skulle omfatta alla aspekter om hur virus kan hamna i vattnet och vad som kan göras för att motverka detta.
Svårt att upptäcka virus
Närmare 20 samarbetspartner från Sverige, Norge och Danmark har deltagit i VISK-projektet som till hälften finansierats med EU-pengar. Det övergripande målet med projektet är att minska sårbarheten för virus i vatten – trots ett förändrat klimat.
Till skillnad från bakterier är virus svåra att upptäcka och avlägsna helt. Dessutom kan vattenburna virus vara smittsamma även vid mycket låga halter. Inom ramen för projektet har man gjort en kartläggning av vattnet som rinner genom Göta älv.
– Det har gjorts massor av provtagningar i Göta Älv, men också med hjälp av musslor i norra skärgården. Och det finns virus, framförallt vid in- och utloppen i avloppssystemen och i biflöden som rinner ut till vattendrag där vi tar vårt råvatten. Det kan vara åar där vattnet påverkats av jordbruksmark, säger Lena Blom.
Projektet har också undersökt hur bra olika barriärer i vattenverken är på att avlägsna virus som kan orsaka sjukdomar.
– I Göteborg försöker vi bara förberedda genom att införa ett nytt reningssteg. På Alelyckan installeras uv-ljus och på vattenverket i Lackarebäck byggs ultrafilter, säger Lena Blom.
I framtiden kanske det blir möjligt att hitta virus i ett tidigt skede.
– Ett spännande projekt går ut på att indikera virusförekomst genom att placera en sensor i vattnet, säger Lena Blom.
Vattenskydd för Göta älv på gång
Men det handlar också om att skydda vattendragen uppströms för utsläpp. Just nu diskuteras möjligheterna att införa vattenskydd för hela Göta Älv. Det skulle innebära att verksamheter som ligger vid älven får restriktioner när det gäller miljöfarlig verksamhet.
– Industrier måste släppa ut förorenat vatten i en damm för att fånga upp kemikalier och jordbruken får inte använda konstgödsel på mark nära älven. Man måste också se till att djuren som går på strandbete är friska, säger Lena Blom.
Bra kommunikation minskar smittspridning
För att stoppa virusspridning gäller det att kommunikationen fungerar – både riskkommunikationen mellan myndigheterna och informationen till invånarna.
– Vid utbrott tar det tid att analysera prover. Vi måste bygga upp ett system som gör att vi hinner reagera tidigare. Samarbete med sjukvårdsupplysningen i Vänersborg och Trollhättan kan ge oss tidiga signaler på att vi behöver sätta in åtgärder, säger Lena Blom.
– I informationen till invånarna måste man hålla sig till fakta, vara ärlig och uppriktig. Man måste bygga upp en tillit och öka förtroendet genom att berätta i förväg vilka åtgärder som planeras.
Genom VISK-projektet har ett kunskapsnätverk byggts upp mellan olika intressenter – kommuner, högskolor och myndigheter.
Handbok för kommuner
– Det här nätverket mellan människor inom viruskunskapsområdet måste leva vidare. Här pågår arbete med att utveckla teknik och riskanalys, viktiga delar som vi behöver. Tack vare projektet har vi tillgång till en hydrodynamisk modell där vi kan titta på hur olika scenarior slår mot vattenförsörjningen, säger Lena Blom.
Den kunskap som tagits fram ska nu spridas. En populärvetenskapligt skriven handbok för hur kommunerna kan arbeta med frågorna har redan producerats. Lite längre fram i vår blir forskningsrapporterna inom de olika delarna klara.
Resultaten kommer också presenteras på Nationell drickskonferens i Göteborg 17-18 april. Konferensen arrangeras av branschorganisationen Svenskt vatten vartannat år.
Tvärsnitt av ett så kallat ultrafilter som kan sila bort virus ur dricksvatten. På reningsverket i Lackarebäck i Göteborg byggs nu Nordens största ultrafilteranläggning. Foto: Anne Lundgren
