Renovas komposteringsanläggning på Marieholm bör få fortsätta sin verksamhet som tidigare. Det säger miljönämnden i sitt remissvar till länsstyrelsen. Men oenighet råder om hur illa anläggningen egentligen luktar.

Det var med anledning av omgivningens klagomål som Renova ansökte hos Länsstyrelsen om ett nytt tillstånd för sin komposteringsanläggning på Marieholm. Ansökan gäller samma mängder som hittills, det vill säga högst 75.000 ton. Länsstyrelsen bad då om remissvar, bland annat från Göteborgs miljönämnd.

Oenig nämnd

Den politiska majoriteten i miljönämnden, s, v och mp, beslutade vid det senaste mötet på onsdagen att utan villkor förorda att Marieholmsanläggningen får fortsätta sin verksamhet.

Den politiska minoriteten, allianspartierna, röstade dock emot, med hänvisning till de klagomål som boende i närheten lämnat in gällande dålig lukt.

– Det är en besvärlig situation eftersom det inte finns några konkreta mätetal i exakta siffror att hänvisa till när det gäller hur illa någonting luktar. Det någon tycker är skogsdoft tycker någon annan luktar unket. Men här handlar det helt klart om en sötsur doft som absolut inte är angenäm, frågan är bara hur oangenäm och störande den är, säger Ingvar Göran på miljöförvaltningens närmiljöavdelning.

Boende klagar

Framförallt är det en samfällighetsförening i Hjällbo, nordost om Marieholmsanläggningen, som länge har haft kritiska synpunkter och har ett permanent klagomål liggande hos miljöförvaltningen.

Klagomålen fick miljönämnden att redan 2003 förelägga Renova att långsiktigt undanröja luktolägenheterna i omgivningen, och om inte det gick, utreda alternativa sätt att hantera göteborgarnas biologiska avfall.

Problematisk torka

– Sedan dess har flera åtgärder vidtagits och periodvis har det också blivit bättre. Under mars och början av april i år har problemen dock ökat igen, eftersom det har varit så torrt att det lakvatten som rinner ut ur komposteringen inte sköljs undan tillräckligt snabbt, säger Ingvar Göran.

Långsiktigt hoppas man på miljöförvaltningen delvis kunna byta metod att ta hand om det biologiska avfallet. En ansökan är inlämnad till staten om så kallade KLIMP-pengar, ett bidrag som till 30 procent skulle finansiera en kompletterande, sluten rötningsanläggning.

Luktfri med dubbel effekt

– En sådan anläggning blir inte bara luktfri för omgivningen utan bidrar också dels med biogas som kan omvandlas till energi, dels med en restprodukt som är lika näringsrik som efter kompostering, säger Ingvar Göran.

Anläggningen förväntas totalt kosta drygt 100 miljoner kronor att bygga. Beslut om bidrag från Naturvårdsverket väntas i början av maj.

Fotnot:
Idag tar anläggningen emot 11.000 ton matrester från hushåll och företag i Göteborgsregionen. Detta blir i slutändan 20.000 ton färdigblandad matjord som säljs till bostadsrättsföreningar, bostadsbolag och anläggningsentreprenörer. Även privatpersoner kan köpa, då kostar ett släpkärrelass 180 kronor.