Nytt Hälsoäventyr om hållbar mat. Vad motsvarar det för kostnad att slänga hälften av maten på tallriken? Vad betyder olika miljömärkningar? Och varför är det bra att anpassa vad man äter utifrån årstiden? Hälsoäventyrsprogrammet Mat”rätt” riktar sig till fjärdeklassare i Göteborg och är del av en bredare satsning på att öka kunskapen om sambandet mellan mat och klimat.

Hälsopedagogerna breder ut en stor pyramid av tyg på golvet. Sedan får eleverna plocka på sig livsmedelsmodeller av tyg och lägga ut dem där de tycker att de passar bäst. I pyramidens bas, bland sådant som är bra att äta ofta ur miljö- och hälsosynpunkt, eller uppe i toppen tillsammans med sådant som man bör stoppa i sig mer sällan.

Pyramiden är en av flera övningar i lektionsprogrammet Mat”rätt”, som erbjuds fjärdeklassare i Göteborg. Syftet är att ge eleverna möjlighet att lära sig om hållbara måltider med flera olika sinnen.

– Man lär sig ofta mer om man upplever med hela kroppen än om man bara lyssnar. Då ökar chansen att fler tar till sig budskapet, säger Anna Luther, hälsopedagog.

Hälsoäventyret är en del av Lärande hållbara måltider, en satsning för att öka andelen miljömåltider och minska matsvinnet inom Göteborgs Stad. Bakgrunden är det miljöprogram som kommunfullmäktige antagit, som innehåller åtgärder inom flera olika områden för att minska stadens klimatpåverkan.

Måltiden i ett större sammanhang
Varje dag serveras i snitt drygt 50 000 portioner mat i Göteborgs Stads förskolor, skolor och äldreboenden. Projektet Lärande hållbara måltider sätter fokus på sammanhanget kring måltiderna. Syftet är att öka kunskapen om matens miljöpåverkan, om hur måltiden kan användas som ett pedagogiskt verktyg och om hur man kan minska mängden mat som slängs.

De fyra projektledarna erbjuder bland annat utbildningar, arbetsplatsutbyten och studiecirklar. De gör också observationer av måltidsmiljön hos de förskolor, skolor och äldreboenden som deltar i projektet.

– Vi tittar på en massa olika saker. Hur läggs maten upp, hur förs dialogen kring maten med barn respektive de äldre? Äter personalen med barnen i förskolan och äter de då samma mat? Om folk är borta, får någon reda på det då, så att man kan avbeställa maten?

Efter observationen hålls ett uppföljningsmöte tillsammans med personalen för att prata om hur måltiderna fungerar och vad som kan förbättras.

– Vi berättar vad vi har sett och så får personalen själva komma med idéer, säger Anna Luther.