Miljöförvaltningen kartlägger bullret i Göteborg

Vägtrafiken är den ojämförligt största källan till ljud i våra städer, men också spårvagn, flyg, industri och ventilation stjäl våra ”tysta områden”. Ljudnivåerna från trafik betraktas ofta som buller, alltså ett oönskat ljud. Buller är ett miljöproblem som kan påverka vår hälsa och en miljöfaktor där människors klagomål ökar. Våra ”tysta områden” minskar i yta och tiden på dygnet då det är tyst minskar också. Kartlägger nivåerInom Göteborg Stad pågår idag mycket arbete för att kartlägga och minska bullernivåerna, ett arbete i kapplöpning med utvecklingen och ett område där det finns mycket kvar att lära. Kartläggningen av buller sker med utgångspunkt i ett EU-direktiv och Göteborgs Stad har påskyndat arbetet så att man idag ligger före tidplanen med ett par år. – Detta är ett väldigt långsiktigt arbete, säger Thomas Hammarlund, miljöutredare på miljöförvaltningen som arbetar med att kartlägga bullret i Göteborg. – Trafik och ljudnivåer mäts eller beräknas, hus och omgivningar granskas och så småningom växer en kartbild fram, som man så småningom kommer att kunna ta del av via Internet. Ljudoaserna Med på kartan ska också finnas ”tysta” områden, där stadens ljudstressade invånare någon gång ska kunna hämta andan: Trädgårdsföreningen, Slottsskogen, Delsjön, Änggårdsbergen… – Det är viktigt att vi värnar om de tysta områdena och utvecklar dem, säger Thomas Hammarlund och förklarar att forskning visar att vi behöver vissa kvaliteter i omgivningen för att störas mindre av de ljud som finns. Kort uttryckt: för att stå ut med buller måste det också finnas tystnad. Ingen patentlösning – Det finns tyvärr inga patentlösningar på hur man kan minska utomhusbullret, förklarar Thomas Hammarlund. – Viktigast är att man i stadens planering funderar över var trafiken ska finnas och var man inte vill ha den. Det kan också handla om att byta vägbeläggning eller om hur bilarna ser ut i framtiden och vilka däck som är lämpliga att köra med. Inomhus kan det hjälpa att byta fönster eller se över fasadmaterial. Den största möjligheten att påverka bullersituationen har man när man planerar för nya bostäder eller verksamheter. De närmaste fem åren är 10 000 bostäder planerade i Göteborg. Förtätning och blandstad är orden för dagen, på så vis kan man dra nytta av den infrastruktur som redan finns och blanda bostäder med verksamheter. Kräver tyst sida Men i vissa fall är det osäkert om de nya bostäderna klarar dagens krav på tysta miljöer. – I ”svåra” lägen brukar vi ställa krav på att nya bostäder ska ha minst en ”tyst sida”, förklarar Thomas Hammarlund. Mot gården ska det vara tyst och där är det lämpligt att sovrummen ligger. Man ska kunna sova med öppet fönster. Men samtidigt är det inte alltid så tyst på husens gårdssidor – fläktar och kylaggregat byggs i rask takt och problemen med störande ljudnivåer från dessa ökar. – Vi har gjort en studie på en gård vid Avenyn där över trettio fläktar och kylanläggninngar finns uppsatta. – En gård som kunde varit en oas i stadslarmet, blir istället en del av problemet, beskriver Björn Närlundh, utredningschef på miljöförvaltningen, som arbetat i många år med olika bullerfrågor. Karin Kärrby Miljöförvaltningen”Somliga hamrar och andra slamrar Några gnäller och andra skräller Somliga visslar och andra gnisslar Då grips jag av lystnad efter tystnad” (Alf Henriksson)Fakta | Buller• EU-direktivet om omgivningsbuller antogs år 2002. Det är upp till varje medlemsland att fastställa egna riktvärden för buller. • Syftet med direktivet är att få gemensamma bedömningsgrunder och beräkningsmetoder. • Direktivet innehåller ett nytt bullermått som innebär att buller under kvällar och nätter uppmärksammas mera. • Direktivet innehåller även krav på kartläggning och handlingsplaner. Miljö förvaltningen startade arbetet med kartläggning av bullret år 2002 och beräknas vara klara under 2004. • Mer om miljöförvaltningens arbete med buller kan du läsa om på www. miljo.goteborg.se. Du kan också kontakta miljöförvaltningen på telefon 031-61 26 10.