Utsläppen av växthusgaser i Sverige brukar beräknas med utgångspunkt från vad vi producerar i landet. Nu finns för första gången siffror på hur mycket utsläpp konsumtionen i landet orsakar. Beräkningarna har länge efterlysts av både politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad.

Beräkningarna presenterades av Naturvårdsverket i förra veckan i samband med Klimatforum 2008 i Stockholm.

”Lättare för oss att gå vidare i miljöarbetet”

– Det här är något som vi har väntat på och saknat. Att utgå från konsumentperspektiv när man beräknar utsläpp gör det lättare för oss att gå vidare i vårt miljöarbete och att försöka uppnå de lokala miljömål som fullmäktige beslutat om. säger Svante Sjöstedt, miljöutredare på miljöförvaltningen.

De lokala målen i Göteborg är dels att till 2020 minska utsläppen av koldioxid med 30 procent i den så kallade icke-handlande sektorn jämfört med 1990.

Den icke-handlande sektorn är allt som inte ingår i EU:s system med utsläppsrätter. Utsläppsmässigt handlar det framförallt om transporter.

Dels har politikerna i Göteborg ett långsiktigt mål där man 2050 vill ha uppnått en hållbar och rättvis utsläppsnivå. Den till synes vaga formuleringen beror på att rönen om vad som måste göras för att nå dit ständigt förändras.

”Tidigare har vi bara spekulerat”

Och med en uppföljning som baseras på utsläppen från vår konsumtion får man, enligt Sjöstedt, en bättre bild av om göteborgarnas utsläpp ligger på en nivå som är globalt hållbar.

Just nu krävs det, enligt FN:s klimatpanel, att varje människa på jorden 2050 ska orsaka ett maximalt utsläpp på två ton koldioxid per år. I Sverige ligger vi nu på cirka tio ton per person och år.

För att nå de lokala målen är det bra att veta hur mycket utsläpp konsumtionen orsakar.

– Tidigare har vi bara spekulerat. Nu vet vi att ur konsumtionsperspektiv är utsläppen 25 procent högre än om man gör beräkningar baserade på produktion, säger Svante Sjöstedt.

Beräkningarna omfattar också utlandsresor

Det som framförallt skiljer de båda sätten att räkna är att man i konsumtionsutsläppen har inkluderat importen. Det innebär att utsläppen för att producera något i till exempel Kina och sedan transportera det till Sverige räknas som ”svenska” utsläpp.

Å andra sidan räknas utsläppen i samband med vår export bort från det svenska ”utsläppskontot”.

– Jag tycker att det ger en mer rättvisande bild. Det är ju här vi konsumerar det vi har importerat. Annars spelar det ju ingen roll om man äter ett äpple från Nya Zeeland eller ett från Hindås, säger Svante Sjöstedt.

Konsumtionsberäkningarna omfattar också våra utlandsresor. En göteborgare som åker till Thailand påverkar då Sveriges och Göteborgs utsläpp.

Finns inga lokala siffror än

– Jag tror att vi behöver båda sätten att räkna. Men konsumtionsperspektivet hjälper oss inse att vårt sätt att leva påverkar situationen i andra länder, säger Svante Sjöstedt.

Ännu finns dock inte några lokala siffror som visar hur stora konsumtionsutsläppen specifikt i Göteborg är.

– Men jag tror ändå att siffrorna för Sverige är ganska representativa för Göteborg. Vi har utbyggd fjärrvärme, men kör å andra sidan ganska mycket bil och reser en del. Det är viktiga faktorer, säger Svante Sjöstedt.

Privatpersoner kan påverka mer själva

De färska siffrorna från Naturvårdsverket visar att den privata konsumtionen i Sverige står för 80 procent av utsläppen och den offentliga för 20 procent.

De privata konsumtionsutsläppen fördelar sig på fyra typer av ”aktiviteter”:
• Äta: 25 procent
• Boende: 30 procent
• Resande: 30 procent
• Shoppande: 15 procent

– Med mer kunskap om det här finns det större möjligheter för privatpersoner att påverka mängden utsläpp, säger Svante Sjöstedt.