Miljöförvaltningen vill skydda fler ålgräsängar och blåmusselbankar

Johan Erlandsson, miljöutredare på miljöförvaltningen.

Ålgräs är det vanligaste sjögräset i Sverige, och ålgräsängar spelar en viktig ekologisk roll i svenska hav. Förutom att de är ett hem för flera växter och djur – till exempel uppväxtmiljö för olika fiskarter – tar de också upp och lagrar stora mängder kol, vilket bidrar till att minska klimatförändringarna.

– Som kolsänka är ålgräsängar på västkusten jämförbara med en tropisk regnskog. De har alltså även ett stort värde för människor och samhällsekonomin, säger Johan Erlandsson, miljöutredare på stadsmiljöavdelningen på miljöförvaltningen, Göteborgs Stad.

Han har lett ett LONA-projekt – med stöd från Naturvårdsverket för lokala naturvårdsprojekt – i Göteborgs Stad tillsammans med kollegan Jenny Toth. I projektet har utbredningen och behovet av skydd av marina miljöer undersökts. Undersökningarna av ålgräs och blåmusslor gjordes år 2018 och 2019.

Många hot mot ålgräsängarna

I rapporten, som kom ut i våras, framgår det att det är ganska illa ställt, både med ålgräsängar och blåmusselbankar i Göteborgs kustvatten. På den svenska västkusten har utbredningen av ålgräsängar minskat med minst 60 procent sedan 80-talet. Det har bland annat lett till mindre förekomst av torsk och sämre vattenkvalitet.

– Exploatering som bryggor, pirar och småbåtshamnar är exempel på sådant som påverkar ålgräsängarna. Muddring och ankring av fritidsbåtar i ålgräsängar är andra. De största hoten mot ålgräsängar anses annars övergödning och överfiske vara, säger Johan Erlandsson.

Tre områden med ålgräsängar i Göteborgs kustvatten finns på miljöförvaltningens förslag till stadsbyggnadskontorets lista över prioriterade områden som bör skyddas.

Miljöförvaltningen kommer att föreslå ytterligare fem ålgräsängar till 2022. De ligger i anslutning till Lilla Amundö, Ganlet, mellan Styrsö och Donsö, utmed Hisingens kust samt i Göta älvs mynning. Totalt finns ungefär 990 hektar ålgräsängar kvar i Göteborgs kustvatten.

– Skulle de få biotopskydd skulle det innebära att vissa restriktioner gäller här.

”Hoppas vi kan skydda alla”

 26 augusti beslutade kommunfullmäktige att ålgräsängarna i Göteborg ska skyddas i större omfattning. Byggnadsnämnden fick i uppdrag att tillsammans med miljö- och klimatnämnden utreda vilka ålgräsområden som bör skyddas och vilken skyddsform som är lämplig. Byggnadsnämnden fick också i uppdrag att arbeta in skydd av ålgräsängar i prioriteringslistan för skydd av natur.

– Från miljöförvaltningens och stadsbyggnadskontorets sida kommer vi att utreda vidare i vilken prioritetsordning som ålgräsängarna i Göteborgs kustvatten ska skyddas och på vilket sätt, säger Johan Erlandsson.

Endast fyra blåmusselbankar

 Musselbankar är livsmiljöer för många arter, och har också viktiga ekosystemfunktioner, till exempel upptag av näringsämnen och vattenrening. Vid inventeringarna av blåmusslor i projektet hittades förvånansvärt få blåmusselbankar – oftast inga musslor alls.

Endast på fyra platser fanns musslor i den omfattning att de kan kallas blåmusselbankar – en täckningsgrad med musslor över 10 procent. Alla ligger i Göta älvs mynning.

– Då undersöktes ändå hela eller delar av åtta kustvattenförekomster i Göteborg.

Det har inte funnits någon miljöövervakning lokalt, regionalt eller nationellt av utbredningen av blåmusslor tidigare. Därför är det svårt att veta exakt hur mycket den har minskat, men enligt Johan Erlandsson är minskningen de senaste decennierna drastisk.

– Forskare är inte heller säkra på orsakerna till minskningen av blåmusslor längs västkusten. Nu behöver forskare ta reda på hur man kan få tillbaka dem – hur de kan återkolonisera naturliga substrat och miljöer, säger Johan Erlandsson och berättar att bedömningen är att alla blåmusselbankar som finns kvar behöver biotopskyddas eller skyddas med motsvarande åtgärder.