Även nedskräpningsbeteende mättes. Under sommaren 2019 och 2020 mättes plastskräpet på flera av Göteborgs kommunala badstränder och kanalsträckor. Resultatet visar att fimpar är det enskilt största problemet och att nedskräpning sker direkt vid stränderna.

Foto: Miljöförvaltningen

– Det tyder även på att plastskräpet från nedskräpning på Göteborgs gator också kan nå stadens vattenmiljöer, säger Johan Erlandsson på miljöförvaltningen.

 Plasten i våra hav är ett omskrivet ämne som engagerar. Siffror visar att det idag finns mer än 150 miljoner ton plast i världens hav. Mängden ökar med mellan 5 och 13 miljoner ton varje år. Plasten i haven kan påverka djur på flera sätt och är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i haven.

En del av Göteborgs Stads lokala miljömål har fokus på naturen och att staden ska arbeta för renare hav, sjöar och vattendrag. Som en del av det – och att plast i havet är ett stort miljöproblem – har miljöförvaltningen i samarbete med park- och naturförvaltningen i ett projekt mätt och analyserat mängden plastskräp. Det har gjorts inom Lokala naturvårdssatsningen, LONA, från Naturvårdsverket.

– I samma projekt har även människors nedskräpningsbeteende analyserats, berättar Johan Erlandsson, miljöutredare miljöförvaltningens stadsmiljöavdelning.

Han har skrivit och tagit fram rapporten ”Minskad mängd marint skräp från stad till hav” tillsammans med kollegan Jenny Toth.

Mätning på fyra badstränder

 Mätningen av plastskräp gjordes på fyra kommunala badstränder – Askimsbadet, Sillvik, Fiskebäck och Stora Amundön. Även vid tre kanalsträckor i centrala staden räknades skräpet. Precis som i tidigare skräpmätningar visade det sig att cigarettfimpar, som har en plastdel i filtret, är ett stort problem.

– Fimparna utgjorde ett signifikant högre antal – cirka 50 procent – än andra skräpkategorier, både på matplatser vid kanalen och längs de undersökta stränderna, med undantag för Amundön. I kanalens vatten fanns det också mycket fimpar, men mest plastskräp som tillhörde kategorin övrig plast.

Muggar, glasspapper och snabbmatsbehållare

Resultatet visar att den stora mängden fimpar, som tidigare uppmätts på gatorna i Göteborg, också ses i och vid Göteborgs vattenmiljöer. Det tyder på att nedskräpningen med plast också når stadens vattenmiljöer. Vid stränderna hittades också en hel del snabbmatsbehållare, muggar, godis- och glasspapper samt sugrörsförpackningar och påsförslutare.

– Vi vill gärna gå vidare och utveckla metoden och datainsamlingen. Vi jobbar för att få mätningar av mängden skräp på stränder och vid kanaler att bli en ny del i den nya miljöövervakningsplanen och i åtgärdsplanen för god vattenstatus, säger Johan Erlandsson.

Skyltar gör att fler gör rätt

 I den del i projektet som handlade om människors nedskräpningsbeteende mättes också skräpet i relation till skyltar med miljöbudskap eller sociala normbudskap – att göra som de allra flesta och slänga skräpet i papperskorgen. Det gjordes vid tre olika platser vid kanalen där göteborgare och besökare ofta pausar och äter medhavd lunch. Här samarbetade Göteborgs Stad till viss del med forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet.

– Studien visade en variation mellan platser och år. Men sammantaget är ändå trenden att det är bättre med en skylt om att skräpet bör slängas i papperskorgen än ingen skylt alls, säger Johan Erlandsson.

Hela rapporten om projektet, som genomförts i samverkan mellan miljöförvaltningen och park- och naturförvaltningen, går att läsa på Göteborgs Stads hemsida: Minskad mängd marint skräp från stad till hav