Nio lindar planterade vid Vasagatan

Vasagatans allé är från 1870-talet och går mellan Heden och Handelshögskolan. Träden är främst lindar, förutom i första kvarteret vid Handelshögskolan där det står lönnar. I allén finns luckor efter träd som tagits bort.

– Man får komma ihåg att träd har en livscykel och att de inte lever för evigt. Jag tror att de flesta tagits bort för att de haft skador som lett till röta och gjort dem farliga. I en skogsmiljö kan träden stå kvar tills de faller ihop och dör en naturlig död. I innerstaden måste vi balansera trädens liv mot risken för skador på förbipasserande om träden kollapsar.

Fyller luckorna

 De 41 luckorna ska nu fyllas med nya träd och förhoppningen är att alla ska vara fyllda om två-tre år.

– Vi försöker att fylla ett kvarter åt gången. I det första mellan Haga kyrkogata och Viktoriagatan är det nio träd som planteras under onsdagen. Det är ett ganska stort jobb och det blir lite stökigt för allmänheten när vi planterar.

Nya växtbäddar

De nya lindarna är ungefär fyra-fem meter höga och stammen har en omkrets på 20 – 25 centimeter. De planteras i nybyggda växtbäddar för att få de bästa förutsättningarna att växa.

– Problemet i Vasaallén är att jorden vid träden är väldigt gammal och kompakt. Det ligger tre lager med asfalt under markytan. Det är jättedåligt för trädrötterna. I luckorna har vi tagit bort den hårda kompakta jorden och lagt tillbaka något som vi kallar skelettjord.

Det är ganska stor stenkross blandat med växtjord. När skelettjorden packas ihop blir det ett hålrum mellan stenarna och de ger utrymme för växtjorden, rötterna, syre och vatten.

– Det blir en verklig förbättring för de nya träden.

Är i vinterdvala

En skylt berättar om återplanteringen av lind och renoveringen av växtbäddarna. Foto: Angélique Rooth

Träden köps från plantskolor där de växer på åkrar. Träden måste ha gått i vinterdvala innan de grävs upp.

– Då levereras de i mitten av november och sedan är det bra att plantera dem så fort som möjligt efter det.

Träden är alltså i vinterdvala även när de planteras i Vasaallén och kommer att börja rota sig först till våren.

– Vi sätter pålar runt om för att stabilisera trädet. Det är också ett skydd så att stammen inte ska skadas. I övrigt låter vi dem vara, det är först när växtsäsongen kommer igång, när de är på väg att slå ut i löv som vi börjar med vattning. Växtjorden i växtbädden innehåller bra med näring så vi tillför inte något extra.

Om några år kommer de nya träden att beskäras med jämna mellanrum för att de ska få den formen som de ska ha i allén.

– De står till exempel nära gång- och cykelbanan, så då får vi beskära träden så att de inte har lågt hängande grenar som man kan få i ansiktet.

Hur lång tid tar det innan de nya träden vuxit upp och blivit jämnhöga med de äldre träden?

– Jag skulle kunna tänka mig att det tar 40 till 50 år. Man får tänka långsiktigt med träden, det är därför det är så viktigt att förbereda växtbäddarna noggrant. Ska träden hålla länge så behöver de få en bra start.

Plan för de gamla träden

Det finns en plan även för de gamla träden som står i den dåliga jorden i allén.

– Vi kan hjälpa träden att orka med att stå på platsen som är en tuff miljö för träd. För att hjälpa dem att hålla sig vitala är det viktigaste att se till att rötterna kan få vatten och näring så att träden kan få många friska löv och hållas sig vitala. Fotosyntesen driver hela systemet i trädet, den driver energi som används till att till exempel bekämpa röta.

I ett pilotprojekt ska den gamla jorden kring ett träd luckras upp och till viss del tas bort kring rötterna. Därefter får trädet ny jord med bättre struktur och samtidigt lite näring med grönkompost.

– Drömmen är att göra det på varje träd, men vi börjar med ett träd för att se hur det reagerar. Vi vet att det finns röta i vissa av de riktigt gamla träden, och det finns en oro för att de ska växa för mycket för att kunna växa säkert, säger Linda Saretok och lägger till att de borde se en viss skillnad på trädet redan nästa sommar och då göra en utvärdering.