Många av de boende i Olskroken, Kallebäck och Vasastan utsätts för mycket höga ljudnivåer i sin hemmiljö. Det bekräftas i den omfattande bullerkartläggning som miljöförvaltningen nu lägger sista handen vid. Förslaget till åtgärdsprogram som nu är klart ska antas av kommunfullmäktige senast under juli 2008.

Ett EG-direktiv från 2002 ledde två år senare fram till en ny svensk lagstiftning för hantering av buller. Lagen säger att landets kommuner med mer än 250.000 invånare ska kartlägga sin bullerproblematik och presentera ett åtgärdsprogram.

”Nya beräkningsmetoden är för grov”
I Göteborg använde man sig devis av ett nytt sätt att beräkna antalet bullerutsatta personer vilket vid först en anblick ledde till alarmerande siffror. Enligt undersökningen utsätts hela 55.000 göteborgare för ljudnivåer på 65 decibel eller mer i sin hemmiljö. 2002 drabbades bara 10.000 göteborgare av motsvarande ljudnivå.

50EC.jpg
– En så stor ökning skulle vara riktigt allvarlig, säger Thomas Hammarlund som är ansvarig för Göteborgs stads arbete med att kartlägga buller och att presentera ett åtgärdsprogram.

– Den nya beräkningsmetoden är helt enkelt för grov. Jag bedömer att sanningen ligger närmare 10.000 än 55.000, säger Thomas Hammarlund.

Bullermätningarna, som genomfördes under 2007, gjordes på fyra meters nivå vid husfasaden. Den enskilda mätningen har sedan fått utgöra nivå för hela husets lägenheter vilket lett till de anmärkningsvärt höga siffrorna. Riktvärdet vid nybyggnation eller ombyggnad är en ljudnivå på högst 55 decibel.

Nya lösningar med ”tysta sidor”
Göteborg har bestämt att prioritera arbetet med att sänka ljudnivån för människor som bor i en miljö där bullret överstiger 65 decibel, och att ingen göteborgare ska behöva bo i en miljö med bullernivå högre än 50 decibel år 2050.

Det nationella målet är att minska antalet bullerstörda med 5 procent till år 2010 jämfört med 1998.

2B12_3.jpg
– Vi har redan under lång tid arbetat med skyddsåtgärder som skärmar, vallar och förbättrade fönster, säger Thomas Hammarlund.

Trafikomläggningar har också bidragit till lägre ljudnivå på en del håll, men Olskroken, Kallebäck och Vasastan är fortfarande Göteborgs mest bullriga områden.

För att lindra situationen för de hårdast utsatta vill miljöförvaltningen söka lösningar som kan ge tillgång till en ”tyst sida” – exempelvis en gårdsmiljö med väsentligt lägre ljudnivåer. Men arbetet har också visat att många boende i stadens centrala kvarter klagar över störande fläktar och ventilationssystem.

Genomgripande förändringar krävs på sikt
– Där finns mycket att göra. Många fläktar är gamla eller dåligt underhållna, säger Thomas Hammarlund.

På lång sikt måste det till mer genomgripande förändringar för att få ned ljudnivån. Insatser som bara delvis kan lösas på lokal nivå.

Minskad trafikmängd och tystare fordon är huvudspåren som pekas ut i åtgärdsprogrammet. Det vill säga: att å ena sidan uppmuntra kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik – men också att få de fordon som är kvar att färdas tystare.

Ny asfalt sänker ljudnivån
I Göteborg har man med mycket gott resultat provat en ny storporig asfalt på avsnitt av Högsboleden och Engelbrektsgatan.

– Den nya asfalten har hjälpt oss att sänka ljudnivån med hela fem decibel. Jämför det med en halvering av biltrafiken som bara sänker ljudet tre decibel, säger Thomas Hammarlund och menar att just arbetet med ny vägbeläggning är ett av de intressantaste spåren att utveckla.

Åtgärdsprogrammet går nu ut på remiss till bland annat Naturvårdsverket innan det väntas fastställas av kommunfullmäktige före den 18 juli. Programmet ska sedan regelbundet omprövas – senast efter fem år.

10A4_2.jpg

Kartan visar järnvägsbullret i Göteborg. Hela materialet finns på miljöförvaltningens hemsida (se länk nedan).

1514.jpg

Kartan visar spårvagnsbuller i Göteborg.