Halterna för kvävedioxid i luften ska underskrida 20 mikrogram 2020 enligt de nationella miljömålen. I Göteborg är detta omöjligt att uppnå. Men i det nya lokala målet för Frisk luft, som nu fastställts av kommunstyrelsen, bedöms gränsvärdet ändå som realistiskt att uppnå.

Kvävedioxidhalten i luften brukar mätas på de mest utsatta ställena i staden – vid trafikleder och hårt trafikerade gator i centrala stan. Med det sättet att mäta skulle Göteborg vara chanslöst när det gäller att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen för kvävedioxid i luften som innebär att årsmedelvärdet ska understiga 20 mikrogram per kubikmeter år 2020.

”Det är ju hälsoeffekterna som är intressanta”
– När vi insåg det försökte vi komma på ett annat sätt att angripa problemet. Genom att istället koppla årsmedelvärdet till skolor och bostadsområden – platser där människor vistas under lång tid – fick vi ett realistiskt mål. Samtidigt som vi tillför nya dimensioner. Det är ju hälsoeffekterna som är intressanta, säger Svante Sjöstedt på Miljöförvaltningen.

Sedan ett par år tillbaka arbetar Göteborgs Stad med att ta fram egna, realistiska mål för miljökvaliteten. Utgångspunkten är merparten av de 16 nationella miljökvalitetsmål som fastställts av riksdagen.

Svante Sjöstedt är projektledare för gruppen som arbetat med att ta fram förslag till lokalt miljökvalitetsmål för Frisk luft. Där står luftföroreningarnas hälsoeffekter i fokus.

Realistiska konkreta mål
Det övergripande målet är att luften i Göteborg inte ska skada människors hälsa eller ge upphov till återkommande besvär.

De lokala miljökvalitetsmålen för Frisk luft innehåller realistiska, konkreta mål. Halterna för partiklar och kvävedioxid ska minska, liksom utsläppen av flyktiga organiska kolväten.

– Vi har en hög ambitionsnivå. Målen är betydligt tuffare än vad lagen kräver. Samtidigt är de rimliga att uppnå, säger Svante Sjöstedt.

Göteborg har länge haft problem med höga halter av partiklar, kvävedioxid och marknära ozon. Den största boven till luftföroreningarna är vägtrafiken.

Viktig indikator på luftkvalitet
– Partiklarna och markozonet har mest negativa effekter på hälsan. Men partikelhalterna är också lättast att göra något åt, halterna skulle minska drastiskt om vi slutade att använda dubbdäck. Ozonet är svårare att påverka eftersom det mesta kommer från kontinenten, säger Svante Sjöstedt.

Kvävedioxid kan också ge upphov till besvär, men framförallt är det en viktig indikator på luftkvaliteten.

– Höga halter av kvävedioxid innebär nästan alltid att halten av andra luftföroreningar också är höga, säger Svante Sjöstedt.

Hushållen står för en fjärdedel av utsläppen
Flyktiga organiska kolväten är cancerframkallande men bidrar också till bildandet av marknära ozon. I Göteborg står raffinaderierna och oljehamnen för en stor del av utsläppen. Men även göteborgarna bidrar med en betydande del.

– Hushållens del är ovanligt stor, de står för en fjärdedel av utsläppen. Det rör sig till exempel om utsläpp från bilars spolar- och kylarvätskor och lösningsmedel i exempelvis färger.

– Även privatpersoners utsläpp från fritidsbåtar är mycket stora. Genom att förse båten med en fyrtaktsmotor istället för en gammal tvåtaktare kan folk hjälpa till med att minska utsläppen, säger Svante Sjöstedt.

Ställa bilen effektivast
Att få göteborgarna att ställa bilen och ta cykeln eller spårvagnen till jobbet är annars den mest effektiva åtgärden för att uppnå de lokala miljökvalitetsmålen för Frisk luft.

– Målen förutsätter att kollektivtrafiksatsningen K2020 genomförs och att man minskar de utsläpp som anges i det lokala målet för försurning, säger Svante Sjöstedt.