Göteborgs parker och offentliga miljöer ska anpassas efter göteborgarna och inte tvärtom. Det är en av huvudpoängerna i det nya parkprogram som park- och naturnämnden antog på torsdagen.
”Ge rum för landskapet!” är den talande titeln på det nya program som pekar ut riktningen för de 6.000 hektar naturmark, 2.000 hektar parkmark och 3.000 hektar vatten som Göteborgs park- och naturförvaltning har hand om.
– Vi har tänkt brett och drar upp strategier för alla offentliga miljöer i Göteborg, alltifrån gator och torg till skolgårdar och lekplatser, alltså inte bara det man traditionellt ser som parker, säger Peter Elofsson som deltagit i projektgruppen bakom parkprogrammet.
Behålla karaktärer
Fem huvudstrategier har dragits upp för hur man i framtiden ska tänka när nya och gamla offentliga miljöer utvecklas.
Kapitlet ”Karaktär” förordar att man tydligare än tidigare ska utgå från landskapets befintliga karaktär när man utvecklar ett område. Göteborgs dalgångar, berg och närhet till havet är värden som bättre ska tas tillvara, hoppas man.
– Arbetet med Södra älvstranden, där man vill ”knyta staden till vattnet”, är ett bra exempel på hur man utgår ifrån de naturliga förutsättningarna och förstärker dem. Det kan också handla om att man vid anläggandet av skolgårdar utgår från ett träd som man vet att barnen tycker om att leka kring, säger Peter Elofsson.
Rimliga avstånd
Strategin ”Inom räckhåll” presenterar en så kallad sociotopsnurra, som anger inom vilka geografiska eller tidsmässiga avstånd invånarna kan förvänta sig att nå olika rekreationsmöjligheter.
– Exempelvis tycker vi att barn ska kunna promenera hemifrån till en plats för lek på max 15 minuter. Därmed inte sagt att det måste vara en traditionell, anlagd lekplats, tvärtom får det gärna vara andra, naturligare miljöer som är roliga för barn att vara i. Vill man nå en plats för fiske är det däremot acceptabelt med en resväg på längre än 30 minuter hemifrån, säger Peter Elofsson.
Olika ambitioner
”Omhändertaget” handlar om hur göteborgarna identifierar sig med sin stad och hur kommunen kan anpassa städning och skötsel på ett smart sätt därefter.
– Om man anpassar de offentliga miljöerna efter hur de används kan man klippa vissa gräsmattor ofta medan andra kan få växa fritt och bli till ängar. Delar man in områdena i ”sköt inte”, ”sköt lite” och ”sköt mycke” så blir arbetet effektivare och landskapet mer varierat, säger Peter Elofsson.
Olika behov och önskemål
I de två sista strategierna, ”Ställa till förfogande” och ”Variation” konstateras att varje göteborgare i princip har 40 kvadratmeter parkmark, 130 kvadratmeter naturmark och 60 kvadratmeter vatten att tillgå. Önskemålen om utformning av dessa ytor varierar kraftigt, vilket ska ses som en utmaning, inte ett hinder.
– Det får inte vara så att kommunen pekar med hela handen och säger ”Den här platsen ska ni använda såhär!”, utan vår roll måste istället vara att iaktta hur folk spontant använder det offentliga rummet och sedan underlätta för dem, säger Peter Elofsson.
Oändlig variation
Över huvud taget syftar det nya programmet till att vidga synen på parker och hur de används.
– Man kan sätta ordet park som efterled till alla möjliga ord; bollpark, blompark, vattenpark, mörkerpark, betongpark … Olika människor vill ha olika utformade offentliga platser och det kräver ett ökat samarbete mellan kommunens alla förvaltningar för att kunna tillgodose alla behov, säger Peter Elofsson.
