Slammet från Göteborgs avloppsreningsverk Ryaverket är alltför giftigt för att användas som gödningsmedel i lantbruket. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som analyserat slammet från tolv reningsverk i Västsverige. Nästan alla får underkänt.

– Ryaverket tillhör absolut inte de värre reningsverken och till exempel vete växte väldigt bra i det slammet. Men enligt våra biotester krävs det att Ryas slam blir mindre giftigt innan det kan användas i jordbruket, säger Bengt Fjällborg på Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, som skrivit avhandlingen.

Hans mätningar visar att bara två av de tolv reningsverken – Alingsås och Skene – har tillräckligt bra slam för att kunna användas i jordbruket. Detta trots att slammet från de flesta formellt var godkänt, enligt Naturvårdsverkets kemiska analyskrav på sju giftiga metaller.

Koppar ett problem
Bengt Fjällborg har kompleterat med biologiska tester för att ge en mer heltäckande bild av slammets giftighet, till exempel odlat rädisor och vete och utsatt kräftdjur för slammet och dess lakvatten. Han kunde konstatera att metallhalterna i lakvattnet kan vara så höga att vattnet är akut giftigt.

– Ryaverket har man varit väldigt framgångsrikt på att sänka metallhalterna i slammet ända sedan 1970-talet. Men till exempel koppar har man inte lyckats så bra med, eftersom det finns i vattenledningarna. Om man ska lyckas med det, krävs efterbehandlingsmetoder så att man kan laka ur metallerna ur slammet innan det används.

Sådana metoder finns ännu inte i användning, även om det forskas och testas i till exempel Kanada.

Slam bra för kretsloppet
Det näringsrika slammet från reningsverk kan spela en viktig roll i ett kretsloppsanpassat samhälle. Tidigare användes det ofta som gödning, men sedan några år rekommenderar LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) sina medlemmar att inte sprida det på åkrarna.

Även om Bengt Fjällborgs studie visar att slammet ofta håller för låg kvalitet, anser han att det finns utvägar:

– Vissa verk har möjlighet att rena slammet med biologiska metoder eller utvinna näringsämnena från slammet. Eller också kan man separera urinet redan i toaletterna, för det är i urinet som den mesta näringen finns, säger han.

Fotnot:
Reningsverken i undersökningen är Alingsås, Bengtsfors, Billingsfors, Bollebygd, Borås, Hällingsjö, Nossebro, Rävlanda, Skene, Svenljunga, Vårgårda samt Ryaverket i Göteborg.

Bengt Fjällborgs avhandling heter ”Hazard assessment of heavy metals in sewage sludge”.