Gas kan ta bort läkemedelsrester. Ryaverket i Göteborg ska testa att få bort läkemedelsrester från avloppsvattnet med hjälp av gasen ozon. Försöksanläggningen – som ryms i en container – kopplas snart in.

– Anläggningen har just kommit på plats och håller på att installeras, jag hoppas allt är klart före siste september, säger Lena Blom, processledare på kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.

– Tack vare att den står vid sidan om i en container, är det ganska enkelt att koppla in den på en liten delström vatten. Det hade varit mycket mer komplicerat att bygga in något i reningsverket, säger Lena Blom.

Bakgrunden är att Göteborgs avloppsvatten innehåller rester av läkemedel, flamskyddsmedel och andra organiska ämnen som kan vara skadliga för människa och miljö.

Bryts inte ner
Via urin, skurvatten eller att människor spolar ned gamla mediciner hamnar ämnena så småningom på reningsverken. Och där bryts de inte ner. Istället följer de med vattnet ut i havet, där de kan skada miljön och djurlivet.

Men nu testas nya tekniker för att ta bort de svårnedbrytbara föroreningarna, bland annat ozonrening. I somras beviljades projektet på Ryaverket och ett par reningsverk i Skåne nästan tre miljoner kronor från Havs- och Vattenmyndigheten i Göteborg.

Genom att tillföra ozon till avloppsvattnet, ombildas läkemedelsresterna till nya molekyler, förhoppningsvis mindre skadliga. Syftet med försöket på Ryaverket är att se om och hur mycket av föroreningarna som kan oskadliggöras.

– Det har gjorts undersökningar tidigare, men inte så många på riktiga reningsverk i Sverige. Jag hoppas att många av de skadliga ämnena reduceras mycket, kanske runt 90 procent, säger Lena Blom.

– Men det kommer att variera mycket från ämne till ämne, det finns hundratals olika och de reagerar olika på ozon.

Nya ämnen
De oönskade ämnena förändras alltså av ozonreningen och följer med avloppsströmmen ut i havet, i nya kemiska former. Frågan är hur skadliga de nya ämnena är.

– Sådana undersökningar hoppas jag att vi kan göra, om vi hinner. Än så länge har vi pengar till ett halvår, men förhoppningen är att projektet ska få hålla på i två och ett halvt år till, bland annat för att kunna jämföra nytta med kostnader, säger Lena Blom.

– Tester i verkligheten är jätteviktiga om man vill veta hur bra reningen blir för de olika ämnena, säger Ann Mattsson, utvecklingschef på Gryaab, som äger Ryaverket.

Även i Skåne
– Men också för att räkna ut hur och var man ska rena för att inte de negativa miljöeffekterna av reningen ska bli större än miljövinsten som man vill uppnå genom reningen.

Tidigare i höst har liknande testanläggningar placerats på reningsverk i södra Sverige. Genom att testa på flera reningsverk kan man räkna ut var reningen ska sättas in för att göra mest nytta för miljön.

– Att vi tar ett gemensamt grepp om läkemedelsreningsfrågan inom detta projekt känns mycket positivt. Resultaten av studien kan bli en kunskapsbank för alla reningsverk och på sikt bidra till en bättre miljö, säger Lena Blom.