Sätter staden på kartan. Göteborgs Stad har utsetts till en av Europas 100 klimatneutrala och smarta städer. Men vad innebär det konkret för arbetet med att nå målet om ett klimatavtryck nära noll 2030? Staden får bland annat tillgång till rådgivning, nätverk, förbättrad möjlighet till finansiering och en möjlighet att påverka. På så sätt kan omställningen gå snabbare, samtidigt som det sätter Göteborg på kartan.

I januari i år skickade Göteborgs Stad in en intresseanmälan till EU-kommissionen om att bli en av 100 utpekade städer i Europa som ska gå före i klimatomställningen. Det var över 360 andra städer som anmälde intresse.

– I vår intresseanmälan var, förutom vårt miljö- och klimatprogram, energiplanen en av de planer och program som vi särskilt lyfte fram som viktiga och centrala i vårt omställningsarbete, säger Karin Bjerner, utvecklingsledare på miljöförvaltningen och projektledare för Klimatneutrala Göteborg 2030.

Innehåller konkreta åtgärder

Göteborgs Stads energiplan 2022-2030 antogs av kommunfullmäktige under våren. Den är mer omfattande, innehåller konkreta åtgärder (se faktarutan här nedan) och struktur för genomförande och uppföljning, till skillnad från tidigare energiplan från 2014.

– Det är konkreta åtgärder som ska genomföras och varje åtgärd har en ansvarig förvaltning eller ett ansvarigt bolag. Miljöförvaltningen kommer att samordna arbetet, kontinuerligt följa upp hur de arbetar med åtgärderna och stötta vid behov. Planen är till 2030, men det är ett levande dokument som kommer att uppdateras med jämna mellanrum eftersom det händer mycket inom området, säger Alvar Palm, miljöutredare på miljöförvaltningen.

Kompetens och kunskap

Så vad innebär det för Göteborg att bli en av de hundra städerna? Allt är inte klarlagt än.

– Men det vi vet är att det kopplat till missionen finns en helt ny plattform, Net zero cities. Den består av drygt 30 organisationer som sitter på en otrolig bredd av kompetens, kunskap och kapacitet för att stötta städerna. Den kommer vi att ha tillgång till. Staden kommer också att få en rådgivare som ser till att vi får rätt kompetens, verktyg och metoder för det arbete vi behöver göra för att möta våra utmaningar, säger Karin Bjerner.

Finansiering

En annan viktig del handlar om finansiering. Det finns pengar avsatta för missionen, cirka 360 miljoner euro under de första åren och EU-kommissionen räknar med ytterligare öronmärkta pengar fram till 2030. Det finns också andra möjligheter till finansiering genom olika EU-fonder och program.

– Vi behöver fortfarande ansöka om pengar, men som en av de 100 städerna får vi en särskild märkning som kommer förbättra och öka våra möjligheter till finansiering.

Lärande

De hundra städerna bildar också ett nätverk där det är möjligt att lära av varandra, så att inte alla kämpar med samma sak.

– Vi ska vara hundra städer som är klimatneutrala 2030. Men vi ska också vara föregångare och sprida allt det vi utvecklar, alla lösningar och idéer och hjälpa andra städer att följa efter så att målet om ett klimatneutralt EU till 2050 blir möjligt.

Kan påverka

– EU ser städernas klimatarbete det som en viktig pusselbit för att klara av att ställa om hela Europa och är därför angeläget om att vi ska lyckas med missionen om att bli klimatneutrala till 2030.

Att vara en av de hundra städerna ger därför också möjlighet att påverka på EU-nivå kring t.ex. finansieringsmöjligheter eller när nya policys och lagar tas fram.

Vad betyder det här för Göteborg?

– Det är ett sätt att sätta Göteborg på kartan och visa att vi är en stad som vill och kan vara i framkant i klimatomställningen. Att det händer spännande saker här, att vi utvecklar och testar och visar vägen på olika sätt. Det i sin tur gör att vi kan locka hit andra aktörer, både näringsliv och andra intressen som kan vara till nytta för staden och ytterligare öka på omställningstakten. Det här är inget som staden själv kan klara av, vi måste göra det tillsammans.

Vad betyder det för göteborgarna?

– Det som är centralt i hela missionen är att vi måste ställa om städerna för medborgarnas skull. Vi ska skapa en bättre stad att leva i. Exakt hur vi ska göra det behöver vi fundera på tillsammans. Staden kan göra vissa saker. Näringslivet, civilsamhället och medborgarna kan göra andra saker. Det handlar om att tillsammans förstå nödvändigheten med omställningen och vad det skapar för möjligheter, säger Karin Bjerner.

Måndag 13 juni samlas representanter för de hundra städerna i Bryssel för en första fysisk träff.