Analytikern Samuel Ciszuk följer utvecklingen på nära håll. Energikrisen är på allas läppar, och kriget i Ukraina har ställt vår förbrukning av rysk gas på sin spets. Hur blir vi i Europa av med beroendet och vad gör EU för att snabba på processen? Samuel Ciszuk är analytiker på ELS Analysis och följer utvecklingen på nära håll.

De skyhöga priserna på el är något som berör alla. Även om vi i Sverige inte använder rysk energi i någon större utsträckning, påverkar det faktum att andra länder i Europa är beroende av rysk gas oss prismässigt. Och allt började redan innan Ryssland invaderade Ukraina.

”Tysklands strategi har varit att köpa rysk gas”

– Vi var på väg in i höga priser redan förra hösten. Tysklands strategi har varit att köpa in rysk gas för att successivt kunna stänga ner kärnkraftverk och bygga ut det förnybara elnätet under tiden. Detta får man betala för nu, och tyskarna får även mycket kritik för det, säger Samuel Ciszuk.

Ryssarna, med Putin i spetsen, har därför sett till att Tyskland och även andra länder med liknande inställning har gjort sig beroende av rysk gas. Energifrågan har varit Putins huvudsakliga påtryckningsmedel mot Europa, menar Samuel Ciszuk. Och priserna och påtryckningarna har höjts genom att kriget i Ukraina avancerade under våren.

”Omställningsperioder på tiotals år”

– Det blev plötsligt avgörande för oss i Europa att försöka göra oss kvitt rysk gas. Därför har EU-kommissionen startat ett arbete med åtgärder för att kunna klippa banden till Ryssland. Åtgärderna bygger i första hand på att snabba på utbyggnaden av det förnybara elnätet, och göra det enklare att starta upp exempelvis vind- och solkraft.

Problemet är dock att trots att man försöker snabba på processen, pratar vi ändå om omställningsperioder på tiotals år. Ingenting går att ordna till vintern 2022, som vi egentligen skulle behöva för att möta energibehovet när kylan kommer.

”Naturgas utgör en procent av Sveriges energimix”

– Det är ingen quick fix. Därför har EU beslutat att använda kolkraft mer än vad man hade tänkt. Det är inget som går i linje med klimatomställningen, men man har helt enkelt inget val om man inte vill gå i Rysslands ledband. Och kolet finns att använda redan nu.

För en kort tid sedan adderade EU-kommissionen även förslaget att alla EU-länder ska minska sin gasefterfrågan med hela 15 procent. Allt för att kunna klara sig utan rysk gas. En hög siffra, och också något som EU-länderna motsatte sig.

– EU-kommissionen fick inte genom det som krav. Förslaget kommer i stället bygga på frivillighet. I Sverige är vi dock inte särskilt beroende av naturgas, det utgör ungefär en procent av vår energimix. Men vi påverkas såklart av krisen och det syns på priserna. Oavsett om kriget fortsätter eller inte, har vi en tuff vinter att tampas med.

Vad kan man som företag i Göteborg göra för att möta utmaningarna?

– Har man ett kemiföretag som behöver exempelvis metan är det inte mycket att göra, då måste man ha gas. Men har du ett annat typ av företag, är all form av efterfrågeflexibilitet man kan uppnå bra. Kanske har man möjlighet att stänga av el under kortare perioder. Man kan även se över sina möjligheter att sälja den el man så att säga inte behöver under den nedstängda perioden.

Samuel Ciszuk menar att all typ av effektivisering kommer att bli nödvändig i framtiden. Till detta kommer den viktiga energiomställningen, där utbyggnaden av det förnybara nätet är avgörande för en hållbar framtid, oavsett läget i Ukraina.