Forskningsprojekt om smittsäkra lokaler. Forskningsprojektet ”Byggnader efter corona” ska arbeta fram hur byggnader bör vara konstruerade för att vara hållbara och ha en hälsosam inomhusmiljö med minimal risk för överföring av luftburna sjukdomar. Projektet drivs av Chalmers, Kungliga tekniska högskolan och Lunds och Umeå universitet. Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad är en av deltagarna i referensgruppen.

Ulf Krüger, chef vid fastighetsavdelningen på lokalförvaltningen i Göteborgs Stad.

Hallå där Ulf Krüger, chef för fastighetsavdelningen, varför är lokalförvaltningen med?

– Lokalförvaltningen är en av Sveriges största fastighetsförvaltare och ligger i absoluta framkanten med hållbarhetsarbetet. Vi har också en specialistfunktion inom inomhusmiljö med flera medarbetare som aktivt arbetar med frågeställningarna.

– Själv har jag doktorerat inom det installationstekniska området inom termisk komfort och luftkvalitet, och kommer att kunna bidra med fackkunskap i frågeställningarna. I en del frågeställningar kommer vi vara en värdefull motpol till deltagande branschorganisationer.

Vad har ni hittills lärt er om hur Göteborgs Stads byggnader fungerar ur smittsynpunkt?

– Våra byggnader och ventilationssystem är generellt ändamålsenligt utformade och det är bara i en handfull objekt av våra 1600 fastigheter som vi behövt göra en handpåläggning. Vi förespråkar självklart alltid en försiktighetsprincip i dessa typer av situationer. Det känns tryggt att vi har kartlagt våra ventilationssystem under förra året och vet att de fungerar väl ur smittsynpunkt. Problematiken är snarare generell och att det är att det är svårt att hålla avstånd till varandra inomhus.

Hur tror du att framtida skolor och förskolor kommer att vara ”corona-anpassade”?

– Eftersom vi alltid behöver väga in olika dimensioner som ekonomi, hållbarhet och funktionalitet i våra val, kan lokalförvaltningen bli en föregångare med att ta balanserade beslut som är evidensbaserade utifrån flera olika aspekter. Vad gäller utformning av ventilation, är det viktigt att förstå att en ökad ventilation inte behöver leda till en bättre innemiljö utan att det istället kan ge upphov till problem med drag.

– En för hög ventilation ger också upphov till en lägre relativ fuktighet inomhus under vinter och vår som istället kan leda till en oönskad effekt för smittspridningen. Utmaningen är att finna vad som är lagom ventilation Den behöver anpassas efter situationen. Jag ser fram emot att följa forskningsprojektet och ser gärna att några av våra byggnader kan komma att ingå i studien. Utifrån resultatet kan vi sedan vidareutveckla våra tekniska krav och anvisningar.