Karin Meyer. Foto: Ulrik Fallström

Arbetssätt för grönare stad. Hallå där Karin Meyer, miljöutredare på miljöförvaltningen! Sedan årsskiftet ska alla nya detaljplaner ha en så kallad grönytefaktor – ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område ger. Hur har det gått?

 – Det är på gång – ett exempel är detaljplan för bostäder vid Gamlestadsvägen som nyligen gick ut på remiss och i den fanns grönytefaktor med.

Men vad betyder egentligen begreppet grönytefaktor?
– Det handlar om att när man tar fram detaljplaner för ny bebyggelse i ett tidigt skede räknar fram hur stor del av området som ska vara grönska eller ge plats för vattenhantering. De så kallade ekosystemtjänsterna, det vill säga naturens gratistjänster till oss människor, måste få plats.

– Det kan vara att använda buskar och träd, vegetationsklädda tak och väggar, dammar, gräsmattor eller annat som hjälper till att hantera de miljöutmaningar som finns inom planområdet. Grönska ger till exempel möjlighet till rekreation, dämpar buller eller kan reglera vattenflöden. I alla detaljplaner på kommunal mark ska vi alltså numera uppnå en viss grönytefaktor.

Arbetar Göteborgs Stad på några andra sätt för att bevara ekosystemtjänster?
– Inom staden arbetar vi på många olika sätt. I planprocessen så jobbar vi sedan 2007 med riktlinjer för något som heter kompensationsåtgärder. I arbetet med kompensationsåtgärder tittar man på de befintliga ekosystemtjänsterna i området. Riskerar de att försvinna vid exploateringen, och hur stora är deras värde?

– Om möjligt försöker vi helt undvika eller minimera skadan, till exempel att värdefulla träd inte behöver fällas. Men om det inte går kanske vi behöver kompensera genom att flytta eller plantera nya träd eller skydda träd på annan plats. Det här är i dag ett väl etablerat arbetssätt. Dessutom har kommunfullmäktige nu beslutat om ett program för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.