Lägre inomhustemperatur, färre stoppade möbler och en rejäl storstädning minst två gånger om året. Det är lokalförsörjningsförvaltningens bästa tips för bättre inomhusmiljöer i skolor och förskolor. En grundlig genomgång av Skårskolan i Örgryte visar att utomhusmiljön var bättre än förväntat, men att antalet partiklar inomhus periodvis var oväntat högt.

Efter att skolpersonalen klagat på dålig luft bestämde sig Lokalförsörjningsförvaltningen, LFF, och Miljöförvaltningen att göra en ordentlig undersökning av Skårskolans inomhus- och utomhusmiljö.

Mätte kväveoxid även inomhus

Resultatet som presenterades för föräldrar och lärare förra veckan visar på delvis överraskande resultat. Trots att skolan är belägen ett par hundra meter från flera stora motorvägar låg halterna av både kvävedioxid och partiklar långt under gällande gränsvärden i miljöbalken. Nivåerna klarade också de tuffare krav som ställs i de lokala miljömålen som kommunfullmäktige beslutat om.

– Förklaringen är att föroreningarna passerar stora lyftvolymer, det gör att halterna klingar av ganska snabbt, säger Linus Theorin, enhetschef på miljöförvaltningens plan- och trafikavdelning.

Eftersom trafikföroreningarna också letar sig in i husen gjorde miljöförvaltningen också mätningar inne i skolan. Där var förstås kvävedioxidhalten lägre än utomhus och de förhöjda halter som inträffar vid rusningstid inte alls lika påtagliga.

Rörelse i rummet ger mer partiklar

42CC.jpg
– Vi försökte också se om den lokala trafiken med lämningar och hämtningar av eleverna påverkade. Men de sammanfaller med den generella rusningstiden så det var svårt att dra några slutsatser, säger Linus Theorin.

Även LFF genomförde mätningar av partiklar. Men medan miljöförvaltningen mätte gram per kubikmeter utomhus, valde LFF att mäta antalet små och medelstora partiklar inomhus.

Resultaten av LFF:s mätningar visar att antalet partiklar inomhus ökade markant när det fanns mycket rörelse i rummet. Särskilt i entrén och i klassrum med mycket textilier, mattor och stoppade möbler.

Känsliga personer känner obehag

– Antalet partiklar i en viss storlek ökade kraftigt när eleverna kom in i skolan. Det rörde sig i vissa fall om en ökning från 11.000 till 664.000. I ett av rummen, där inomhusmiljön upplevdes som väldigt dålig, fanns det så många partiklar som 2 400 000 partiklar per kubikmeter, säger Jan-Erik Andersson, innemiljöspecialist på LLF.

Enligt Jan-Erik Andersson är det som brukar kallas Sick Building Syndrome, SBS, en komplex problematik. Det är framför allt personer med känsliga slemhinnor som känner obehag. Ofta skyller man dålig inomhusmiljö på mögel och byggnadens konstruktion.

– Men oftast beror det på helt andra saker. Dålig inomhusmiljön handlar i de flesta fall om att temperaturen är för hög och luftfuktigheten för låg. Det gör att partiklarna kan röra sig fritt i luften. Och på partiklarna som far runt fastnar både bakterier, virus och allergena ämnen, säger Jan-Erik Andersson.

Effektiv ventilation kan motverka sitt syfte

LLF arbetar aktivt med att förbättra inomhusmiljön i skolor och förskolor. Tillsammans med ett trettiotal kommuner ingår Göteborgs stad i ett projekt som drivs av kommunförbundet och Tekniska högskolan i Stockholm.

I vissa fall kan en alltför effektiv luftventilation motverka sitt syfte och istället bidra till dålig inomhusmiljö.

– Det bästa är om man kan reglera ventilationssystemet så det tar in mindre luft när det är kallare ute. Då blir luften mindre torr och det upplevs inte som dragigt. Det gör att temperaturen kan hållas lägre, säger Jan-Erik Andersson.

Damm på skåp och hyllor måste bort

Hans bästa recept för att få bättre inomhusklimat är att städa ordentligt och vädra för att sänka inomhustemperaturen och höja luftfuktigheten.

– Solskydd utanför fönstren är också viktigt, det minskar övertemperaturer när solen ligger på. Jag förespråkar också en rejäl storstädning flera gånger om året när man piskar möbler, tvättar väggar och innertak. Dessutom måste damm ovanpå skåp och inuti hyllor bort, säger Jan-Erik Andersson.

På åtta skolor och förskolor runt om i Göteborg har LFF testat att sänka temperaturen samtidigt med grundlig städning där storstädningar ingår. I de flesta fall har professionella städfirmor anlitats som har tillgång till bra utrustning.

Hoppas stadsdelarna tar sitt ansvar

– Det har gett väldigt bra resultat, antalet partiklar har minskat rejält, ett fall var antalet partiklar bara en fyrtiondel jämfört med tidigare. Vi har ett fall där föräldrarna till en drabbad elev inte visste om att vi städade extra. Efter första storstädningen kunde eleven minska medicineringen, säger Jan-Erik Andersson.

Varje stadsdel ansvarar för upphandlingen av städtjänster, bara ett fåtal har numera egen anställd städpersonal. Jan-Erik Andersson ser risker med att en del stadsdelar sparar in på städningen av skolor och förskolor.

– När nu stadsdelarna blir större hoppas jag att de tar sitt ansvar och ser till att göra bra upphandlingar med professionella städfirmor, säger han.