Tänk på en prydlig skolgård, som nyss städats av proffs. Säg åt ett antal barn att plocka upp skräp där. Ett hopplöst uppdrag eller hur? Inte i Skogome. Ett tjugotal sexåringar försvann i buskagen som nyss lössläppta jakthundar och på en halvtimma hade de nosat upp en stor hög äckligt och vasst. Hur mycket skräp har då inte tusen så många barn samlat ihop? Så många har nämligen vårstädat Göteborg.
20.000 barn från 200 skolor och förskolor har deltagit i Vårstädning 2004 – 4 000 fler än ifjol. Alla har först fått mer skräpkunskap och sedan har de städat runt sina skolor.
Skogomeskolan ligger mitt i byn omgiven av bostäder, Lillhagen, fångvårdsanstalt och flera miljarder vitsippor. Det brukar vara fint här även annars.
– Vi har alltid varit förskonade från förstörelse, säger läraren Catrin Mattsson.
Maskmat
Skolan har 170 elever, plus ett daghem och ett hönshus precis intill. Miljömedvetenhet är inget nytt. Andréas Carlsson är fritidspedagog och miljöansvarig.
Och det märks att ”Prickarna”, som sexåringarna kallas här, redan vet massor om återanvändning och återvinning. De sträcker upp händerna långt innan frågan är ställd.
– Skräp är sådant som man inte får slänga i naturen, säger Max Ödleskal till exempel.
De andra barnen fyller på med fakta: Plast, sopor, burkar och sånt, bananskal, äggskal, bilmotorer, damm, drickburksöglor och MacDonald’s-grejer.
Klipper sönder bananskalen
Att man ska slänga skräp i papperskorgen, i sopnedkastet, på återvinningscentralen eller miljöstationen är barnen helt på det klara med.
– Drickaflaskor ställer man på ett konstigt rullband och sedan får man pengar, säger Daniella.
– Glasslådor kan man lägga saker i, säger Josefine. Picnic-mat eller snäckor eller dill. Vissna växter och potatisskal ska till komposten.
– Det är bioavfall, säger Andréas, fast det inte har med film att göra.
På Skogomeskolan är de så hyggliga att de klipper de sönder bananskalen för att maskarna ska slippa ta så stora tuggor.
Mycket blir det
Det är unga människor som skräpar ned värst. Mest med fimpar – de försvinner först efter tre år. Tillsammans slänger vi 600 ton skräp i Göteborg under ett år. – Det kostar bortåt 22 miljoner, säger Andréas.
Det kunde vi köpt roliga saker till skolan för. Utrustade med gula handskar sveper barnen över snår och rabatter med falkögon.
Omgivningarna plockas rent på minsta pappersbit. Det blir en rejäl kasse till slut.
Sorterar noga
Efteråt samlas alla ”Prickarna” för att sortera sina fynd: En ölflaska minsann! En godisnappflaska till plaståtervinningen.
En dansk ölburk och lite aluminiumfolie till metallåtervinningen. Lerkrukskärvor till obrännbart. Uppblötta bitar av spånskiva till träåtervinning.
En träpåle ska användas i trädgården, liksom en bit hönsnät. Ett äckligt tyg är brännbart. En träbit med spik visar sig komma från staketet och ska tillbaka dit.
Efter genomförd sopsortering instämmer sopbilschauffören i den gemensamma applåden över väl utfört arbete. Ingen bortkastad möda här inte.
– Jag kan, jag kan! Sexåringarna i Skogomeskolan räcker upp handen redan innan Andréas Carlsson ställt sina återvinningsfrågor.
Fakta | Vårstädningen
• Vårstädningen organiseras av ”Vacker stad” som är ett brett samarbete inom Göteborgs Stad.
• Den 11 maj blir det avslutning i Vetenskapsfestivalens tält i Bältesspännarparken med prisutdelning bland klasser som deltagit i vårstädningen (kl 13) och Skulpturverkstad – skapa konst av återvinningsmaterial (kl 12–18).
