Rynka inte på näsan när du så här på våren känner doften av svingödsel. Det kan vara en "KRAV-bonde" som gör sitt till för att värna om miljön och återgå till ett mer naturligt sätt att odla. Men är KRAV-mat godare? Det kan du avgöra själv på onsdag 10 april.

Svenskarna har blivit mer miljömedvetna, grovsortering och annan avfallshantering finns numera i de flestas vardag.

– Man gör ett val – och påverkar miljö och hälsa hur man än ställer sig. Då är det viktigt att också bry sig om vad man stoppar i sig, säger Johan Stegard, köttdjursuppfödare från Västerlanda, söder om Lilla Edet, informatör för Ekologiska Lantbrukare i väst och förespråkare för KRAV-odlade livsmedel.

Serverar kaprifolkött

10 april anordnas en temakväll om matproduktion och miljöeffekter på Naturhistoriska museet, i samarbete med Botaniska trädgården och LRF. Kvällen avslutas med en KRAV-supé, där det bl.a. skall serveras ”Kaprifolkött” (kravgodkänt, naturbeteskött från Bohuslän).

Kvällen bildar upptakten till en serie aktiviteter för att väcka intresse för och informera om vad KRAV-mat är för något. Den ansluter även till museets kommande utställning ”Kretslopp”.

KRAV står för Kontrollföreningen För Alternativ Odling, numera har man bytt ut ordet ”alternativ” mot ”ekologisk” men behållit förkortningen KRAV, som allt
oftare dyker upp i våra affärer och som sakta men säkert får en större efterfrågan. I föreningen ingår ett antal organisationer som LRF, Lantmännen, SCAN, Arla, ICA, KF, Naturskyddsföreningen, Djurens Rätt med flera.

Tänker miljömässigt

I temakvällen medverkar även Leif Samuelsson, mjölkbonde från Göddered på norra Hisingen. Han berättar om odlingens kulturella historia, om årstiderna och deras växlingar, om naturens och livets kretslopp, om dödslar och födslar, om ”när livet gör sig påmint” som han själv uttrycker det.

– Alla lantbrukare tänker miljömässigt men det är svårt att få lönsamhet, menar Leif.

– Att lita till naturens egna bekämpningsmedel kräver mycket arbete men framförallt en omställning i huvudet på lantbrukaren själv. Jakten på stora skördar och hög avkastning har lett till metoder som blivit hårdare än naturen velat och det straffar sig. Leif är bonde i tredje generationen och KRAV-odlare sedan fem år.

– Vi skall vara rädda om naturen och skapelsen, är Leif Samuelsson rättesnöre – och låter nästan religiös. Själv menar han att det är ren bondekultur det handlar om.