Förorenade muddermassor täcks över. I veckan inleds de första förberedelserna för att förvandla deponin i Torsviken till ett grunt vadhav som kryllar av matiga insekter och larver. Processen kommer ta några år, men framåt 2018 är förhoppningen att brushanar, salskrakar och viggar ska flockas i området.
För att behålla djupet i farleden in i hamninloppet behöver Göteborgs Hamn regelbundet gräva bort slam och lera som följer med Göta älv inifrån landet och sjunker till botten.
Sedan början på 1970-talet tippades förorenade massor i Torsviken. Under 80-talet skapades deponiplats genom att den södra delen av Torsviken vallades in. Där har sedan hundratusentals ton muddermassor lämpats av genom åren.
Fågelskådare och naturintresserade har länge drivit på för att tippningen ska stoppas och området återställas. De grunda vattenområdena är populära som häcknings- och rastplatser för fåglar och blev i början av 2000-talet klassade som Natura 2000-områden.
Stopp för deponin
När miljödomstolens tillstånd för Torsviken gick ut 2009 och Göteborgs Hamn istället började lägga muddermassorna i Lundbyhamnen uppstod en möjlighet.
– Det fanns då två alternativ. Antingen att bygga en äng, vilket är det konventionella för slutbehandling av deponier. Det andra var att bygga ett vadhav. När vi såg att det inte skiljer så mycket i kostnad valde vi det som är mest miljömässigt rätt, säger Ida Fossenstrand, projektledare på Göteborgs Hamn.
Förorenad yta måste täckas
Att skapa ett vadhav för fåglar går inte i en handvändning. I ett första steg behöver muddermassorna sjunka ihop i ett par år, så att ytan blir fastare. Efter det måste området täckas över med ren lera. I det upp till åtta meter tjocka lager som deponerats genom åren finns nämligen både tungmetaller och organiska föroreningar, från bland annat båtbottenfärger och industriutsläpp.
Den stora utmaningen i projektet har varit att få tag i de 180 000 kubikmeter lera som krävs, en volym motsvarande över en miljon badkar. Men nu har plötsligt en möjlighet uppstått, i och med att Trafikverket behöver någonstans att lägga all lera som ska grävas bort under Göta älv när Marieholmstunneln byggs.
– Leran har legat där sedan istiden, så där är det verkligen rent. Det var verkligen en win-win situation när vi och Trafikverket hittade varandra, säger Ida Fossenstrand.
Öar, gömslen och gångstigar
Leran läggs på plats under året. Efter att leran sjunkit ihop byggs en vall och några öar, och sedan pumpas vatten in från områdena runt om.
– Sedan är det bara att vänta på fåglarna! säger Ida Fossenstrand.
Det kommer troligen att ta sin tid innan maskar, larver och insekter har förökat sig så mycket att fåglarna blir intresserade. Men framåt 2018 räknar Ida Fossenstrand med att området kommer myllra av bergänder, knipor och andra fåglar som gillar leriga, grunda vatten. Då är det bara att ta med kikaren, krypa in i ett av de gömslen som kommer byggas och börja spana.
