Botanisk gåta. På onsdag morgon 14 mars inleds den svåra flytten av en fem meter hög ek från Skanstorget till Margretebergsgatan. "Så vitt jag vet har man aldrig flyttat ett träd på det här sättet i Göteborg tidigare", säger biologen och professorn Lars Arvidsson. Skälet till den unika åtgärden finns på trädets stam, nämligen den fridlysta getlaven.
Getlavens historia är märklig på flera sätt. Egentligen är det en art som trivs bäst i Medelhavsklimat och inte hör hemma på våra nordliga breddgrader. Ändå har cirka 20 fynd av den fridlysta getlaven gjorts i Sverige.
– Flera av dem finns faktiskt här i Göteborg. I mitt arbete som adjungerad professor på Botaniska institutionen har jag haft hjälp av den numera pensionerade vaktmästaren från Naturhistoriska museet Ulf Larsson – han är kolossalt intresserad av lavar. I höstas berättade Larsson att han hittat getlav på en ek vid Skanstorget – min första reaktion var att det inte kunde vara möjligt, säger Lars Arvidsson och fortsätter:
– Men det stämde faktiskt, och Ulf Larsson har också hittat getlav på Kvibergs kyrkogård och på några lönnar vid Biblioteksgatan i centrala Mölnlycke. Dessutom finns den på en lind på Carl Skottsbergsgatan och på en ask på Apotekaregatan – båda ganska nära Botaniska trädgården.
Professor med lång erfarenhet
Lars Arvidsson delar sin tid mellan tjänsten som biolog på park- och naturförvaltningen, och uppdraget som adjungerad professor i naturvårdsbiologi vid Göteborg Universitet.
Med lång erfarenhet och brett kontaktnät noterar Lars Arvidsson att intresset för flytten av eken med den fridlysta laven är stort.
– Det har kommit folk på besök bara för att studera trädets getlav – och när vi i Botaniska föreningen gör en exkursion den 1 april, kommer vi också att titta närmare på, både det flyttade trädet, och den getlav som finns i Mölnlycke. Dessutom ska jag dokumentera flytten av trädet för en artikel i Botanisk tidskrift.
Att getlaven trivts på eken med det utsatta läget mellan Övre Husargatans täta trafik, och Skanstorgets parkeringsplats, kan tyckas märkligt.
Ny plats med liknande förutsättningar
– Jag vill gärna se det som ett tecken på att luften under senare år blivit oerhört mycket bättre i Göteborg, säger Lars Arvidsson.
Men hur har getlaven tagit sig från Sydeuropa till Skanstorget?
– Min teori är att den funnits med som sporer, eller kanske möjligen som ett ungt exemplar av laven, redan då det unga trädet köptes in och planterades.
När Lars Arvidsson och hans kollegor letat efter en ny plats för Skanstorgets ek ville man gärna hitta en lokal med liknande förutsättningar som den vid Skanstorget. De hittade vad de sökte mitt i Margretebergsgatan,– mellan Bragegebacken och Slottsskogsvallens entré. Just innan gatan grenar sig finns en gräsyta där en grop nu ska grävas för att ta emot trädet på onsdag förmiddag.
Viktigt plantera i samma väderstreck
– Rotbädden har varit väldigt liten vid Skanstorget. På den nya platsen får rötterna mycket bättre svängrum, och vi hoppas förstås att eken ska komma att trivas där.
Kommer du själv att vara med vid flytten?
– Ja, det är viktigt att den planteras i samma väderstreck som tidigare. Och eftersom jag kanske är den ende som känner igen laven vill jag försäkra mig om att man inte råkar skava bort den.
– Getlaven sitter ungefär i huvudhöjd. Nere vid roten har jag noterat en liten skada – men där finns också ett exemplar av den lilla getlaven. Den är faktiskt ännu ovanligare än getlaven.
