Göteborg får mycket svårt att klara sitt klimatmål, att minska utsläppen av växthusgaser. Inte minst sedan det nya gaskraftvärmeverket vid Rya på Hisingen startade under 2006. Det kan man utläsa av Göteborgs årliga miljörapport som presenterades för miljönämnden på onsdagen.

– Starten av Rya kraftvärmeverk innebär den enda riktigt stora skillnaden i Göteborgs miljö från 2005 till 2006, säger Ann-Marie Ramnerö, avdelningschef på plan- och trafikavdelningen vid miljöförvaltningen.

Ser ändå positivt på Rya

– Om inte Rya startat hade vi fått en liten, liten minskning av koldioxidutsläppen, nu blev det en ökning i stället.

Det enorma kraftvärmeverket vid Rya producerar 30-35 procent av Göteborgs behov av el och fjärrvärme och förbrukar 300 miljoner kubikmeter gas per år. Idag eldas Rya med naturgas, ett fossilt bränsle.

– Om vi ska klara klimatmålet, krävs bland annat att Rya på sikt eldas med icke-fossil gas. Göteborg Energi har börjat titta på sådan teknik, men under de närmaste åren kommer vi att ha stora koldioxidutsläpp från Rya, säger Ann-Marie Ramnerö.

Men från miljöförvaltningen ser man ändå positivt på Rya.

– Nu slipper vi importera el från utlandet, ofta från Tysklands ”smutsiga” kolkraftverk. Klimathotet är ju globalt, inte lokalt. Ändå är det viktigt att veta att vi har de här ganska stora lokala utsläppen när vi ska diskutera de framtida utmaningarna kring klimatet.

”Luftföroreningar förkortar medellivslängden”

Ann-Marie Ramnerö konstaterar att klimathotet är en överlevnadsfråga.

– Klimatmålet är överordnat så mycket annat. Klarar vi inte det, får vi jättesvårt att klara andra mål, till exempel ett hav i balans och ett rikt växt- och djurliv.

Miljörapporten granskar läget i Göteborg utifrån 15 av de nationella miljökvalitetsmålen. Precis som i 2005 års rapport sägs nu att tio av målen ska uppnås ”inom en generation”, det vill säga senast år 2020, eftersom man utgår från 1999.

Det betyder att göteborgarna får vänta så länge på till exempel ”giftfri miljö”, ”ingen övergödning”, ”levande sjöar och vattendrag” samt ”levande skogar”. Och det gäller även ”frisk luft”. Fortfarande är luften i Göteborg så skitig att människors och djurs hälsa skadas.

Troligen förkortar luftföroreningarna människors medellivslängd med flera månader, sägs det i rapporten. Liksom tidigare är vägtrafiken den största källan till luftföroreningarna.

Ann-Marie Ramnerö påpekar att den nödvändiga förändringen inte enbart handlar om att köra bil till jobbet eller inte, även om det är viktigt också.

– I grunden handlar det om våra konsumtions- och livsstilsmönster, som ger upphov till stora transportbehov, säger Ann-Marie Ramnerö.

Positiv utveckling ”äts upp” av ökande trafik

Ett sådant behov som hamnat i fokus är dricksvatten på flaska och Ann-Marie Ramnerö ger sitt stöd till miljöminister Andreas Carlgren, som uppmanat till bojkott.

– Jo, visst är det konstigt att vi inte fullt ut uppskattar Göteborgs kranvatten, som är av bästa kvalitet. Vid en miljöutställning i Nordstan, gjorde vi blindtest på icke-kolsyrat vatten och då tyckte de flesta att kranvattnet smakade bättre än vattnet på flaska!

Ett av få positiva inslag i miljörapporten gäller ökningen av antalet miljöfordon. Under 2006 var dessa 80 procent fler än under 2005. Det betydde att kommunfullmäktiges mål att fem procent av nybilsförsäljningen skulle vara miljöbilar år 2008 uppnåddes redan under 2006.

Men det räcker alltså inte. Den positiva utvecklingen ”äts upp” av att trafiken ökar.

– Man man kan ju konstatera att det hade varit ännu värre om vi inte haft så många fler miljöbilar i stan, avslutar Ann-Marie Ramnerö.

Miljörapporten för 2006 skickas nu vidare till kommunstyrelsen.