Hur mycket vinner samhället på att folk skänker saker som sedan säljs och används av andra? Nu startar ett forskningsprojekt på Kretsloppsparken Alelyckan som är unikt för Sverige.

– Ingen har tidigare studerat hur det påverkar samhället ekonomiskt när människor skänker i stället för att kasta bort. Nu har vi fått pengar från branschorganisationen Avfall Sverige till den här spännande studien, säger Pål Mårtensson, ansvarig för Kretsloppsparken Alelyckan.

Tre butiker med olika profiler

Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet ska kretsloppsparkens personal ta fram siffror och analyser som kan vara till nytta för andra kommuner och avfallsbolag.

– Det är ju en fråga av nationellt intresse om vi ska använda modellen med kretsloppsparker för att öka återanvändandet, säger Pål Mårtensson.

Kretsloppsparken Alelyckan är ingen vanlig återvinningscentral. Här kan man också skänka användbara saker som sedan säljs i tre butiker på området, med lite olika profiler: Återbruket, Returhuset och Stadsmissionen.

”Vi förlänger livsprocessen”

Men butikerna får in gods från många olika källor, så det räcker inte att bara kolla hur mycket de säljer för. Stora mängder av det som lämnas vid Kretsloppsparken är för dåligt för att säljas, det måste kasseras. Hur mycket vet man inte, men nu ska de här gods- och pengaflödena studeras närmare.

– Kanske kan vi återanvända 15-20 procent av allt som lämnas på en återvinningscentral. I så fall är det fantasiskt bra, det betyder ju att så mycket räddas från att bli sopor, säger Pål Mårtensson.

– Vi förlänger alltså livsprocessen på de här produkterna. Och det i sin tur betyder att våra kostnader för att ta hand om avfallet minskar.

Studien ska pågå i två år

Projektet startar i nästa vecka, så snart ett litet hus kommit på plats för att skydda datorer och en våg. Nu ska allt gods som skänks till återanvändning vägas, klassificeras in i olika kategorier och sedan ges ett förväntat försäljningspris, antingen per kilo eller per styck.

– Det blir 15–20 olika kategorier, alltifrån möbler och husgeråd till takpannor och fönster, berättar Pål Mårtensson.

– Om vi till exempel får in 50 fönster som säljs för mellan 600 och 1.000 kr styck, kan vi sätta ett snittpris på ”ett kilo begagnat treglasfönster”. För soffor och andra möbler är skicket mer avgörande, där måste vi ha ett pris per styck.

Studien kostar 700.000 kronor och kommer att pågå i två år.

Bra att skänka grejer som kan användas av andra

– Vi tar fram rådata och forskarna på IVL gör beräkningarna i sina samhällsanalysprogram, säger Pål Mårtensson.

Analyserna handlar inte bara om ekonomi, utan också om annat som är svårare att mäta: Hur påverkas folks beteende av att veta att man kan ge bort i stället för att kasta bort?

– De allra flesta upplever det som något mycket bra att få skänka grejer som kan användas av andra, det får vi bevis för varje dag, säger Pål Mårtensson och lämnar ett praktiskt tips:

– Lasta gärna sånt som man vill skänka bort allra längst bak i skåpbilen eller högst upp på släpet. Då blir det lättare för personalen att hitta användbara saker.