Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg har efter krav från Arbetsmiljöinspektionen kartlagt ventilationen i 516 skolor, förskolor och fritidshem, sammanlagt nästan 5.700 lokaler. Undersökningen visar att alla äldre lokaler byggda före 1993, då andra byggnormer gällde, inte klarar Arbetsmiljöverkets nuvarande råd om koldioxidhalt och luftomsättning. Stadsdelarna ska nu se över vad som kan göras, det kan gälla allt från att vädra oftare till ombyggnader av ventilationssystem.

– Resultatet av mätningen att 80 procent av lokalerna inte uppfyller Arbetsmiljöverkets råd var väntat, de här fastigheterna är byggda före 1993. Mätningarna är gjorda enligt arbetsmiljölagstiftningen som bygger på de skärpta byggnormer som infördes 1993, säger Per Carlsson vid Lokalförsörjningsförvaltningen, LFF.

– Alla lokaler som har byggts av kommunen i Göteborg efter 1993 har byggts enligt de nya byggnormerna för luftflöden i nyproduktion. Och dessa lokaler uppfyller Arbetsmiljöverkets råd i våra mätningar, säger Per Carlsson.

Ofarligt att vistas i lokalerna

Samtliga lokaler utom nio har godkända ventilationssystem enligt de obligatoriska ventilationskontrollerna (OVK). Dessa nio (se listan nedan) är prioriterade och LFF planerar ombyggnadsåtgärder så att ventilationssystemen blir godkända.

För övriga lokaler ska stadsdelarna arbeta fram åtgärdsplaner före den förste juni.

– Men Arbetsmiljöinspektionens krav på mätningarna är inga gränsvärden och det är inte på något sätt farligt att vistas i lokalerna, betonar Per Carlsson.

– De mätningar som nu genomförts i Göteborg ger inte anledning till oro för personalens eller elevernas hälsa, säger Ingvar Göran, avdelningschef vid miljöförvaltningen.

Koldioxid är en gas som alla andas ut. Halterna i LFF:s kartläggning har mätts direkt i luften och nivån bör inte överskrida 1.000 ppm, vilket motsvarar 0,1 procent. Normal halt i utomhusluft är 300-400 ppm.

Gränsen går vid 20.000 ppm

-1.000 ppm bör ses som en indikation på att man bör rikta uppmärksamhet på elevantal, lektionslängd, vädringsrutiner men framförallt städrutinerna. Men det är ingen hälsofarlig nivå, säger Ingvar Göran.

Värdena i de kartlagda lokalerna håller sig mellan 800 och 1.200 ppm, mätresultaten ska nu analyseras.

– Vid 5.000-15.000 ppm kan man börja se symtom i form av trötthet och koncentrationssvårigheter men det räknas ändå inte som en hälsofarlig nivå. Först när koldioxidhalten är över 20.000 ppm, motsvarande 2 procent, finns risk för ökad andning, hjärtklappning, huvudvärk, yrsel och illamående. Då betraktas den också som hälsofarlig, säger Ingvar Göran.

LFF menar att det inte går att säga att luften är dålig bara genom att mäta koldioxidhalt och luftgenomströmning räknat i liter per person så som Arbetsmiljöinspektionen önskar.

– En låg koldioxidhalt eller en stor luftomsättning garanterar inte en god upplevd luftkvalitet. Andra parametrar som till exempel luftfuktighet, temperatur, solinstrålning, drag, kallras och nedsmutsning måste också vägas in, säger Per Carlsson.

”Ventilation en del i ett större sammanhang”

Att bygga om samtliga gamla skollokaler så att de uppfyller kraven enligt byggnormen från 1993 skulle kosta Göteborgs Stad närmare en halv miljard kronor. Men en total ombyggnad är inte aktuell menar lokalförsörjningsförvaltningen.

– Vi måste nu se till att hitta ett arbetssätt där vi ska säkerställa arbetsmiljön framöver men inte enbart genom såna här mätningar. Man kan inte bara ha luftomsättning som ett värde på bra luftkvalitet. Vi vill gå på Kommunförbundets rekommendationer och se ventilationen som en del i ett större sammanhang, säger Per Carlsson.

På kort sikt kan åtgärderna vara att vädra oftare och att organisera arbetet på ett annat sätt. I en del fall kan renovering eller ombyggnad bli aktuellt.

Stadsdelarna arbetsmiljöansvariga

Lokalförsörjningsförvaltningen har under hösten och vintern mätt luftströmmarna i 516 anläggningar, sammanlagt 5.668 lokaler. Kartläggningen har genomförts efter krav från Arbetsmiljöverket efter att arbetsmiljöinspektionen i Göteborg inspekterat och funnit brister i 18 stadsdelar.

Det omfattande materialet med mätresultaten som presenterades på onsdagen ska lämnas till arbetsmiljöinspektionen senast den 28 februari.

Resultaten skickas in av respektive stadsdelsförvaltning som har det formella arbetsmiljöansvaret. Stadsdelarnas åtgärdsplaner ska vara inlämnade senast den förste juni.

LFF:s miljödiplomering:

LFF arbetar sedan 1999 med att miljödiplomera sina anläggningar. Målet är att alla anläggningar ska vara miljödiplomerade från och med 2005.

Av LFF:s 544 anläggningar är hittills 260 miljödiplomerade, av dessa är 227 skolor och förskolor.

Det är miljöförvaltningen som gör miljödiplomeringen och då undersöks bland annat den upplevda luftkvaliteten genom en enkät till all personal och skyddsombud. En miljödiplomering gäller i tre år, sedan görs proceduren om.

Skola, förskola eller fritidshem utan godkänd OVK och som kräver större åtgärder:

Gunnared: Rannebergsskolan Södra, Fjällkåpan 16

Kortedala: Utbynässkolan, Vallareleden

Örgryte: Ånässkolan, Falkgatan 8

Centrum: Kullegatan 4 och Valhallagatan 4

Linnéstaden: Gatenhielmsskolan, Dr Allards gata 10

Majorna: Kungsladugårdsskolan, Birger Jarlsgatan 1

Torslanda: Nolviksvägen 40

Biskopsgården: Sjumilaskolan, Friskväderstorget 13