I Göteborg dansar ungefär 1 000 personer folkdans. En av dem är Johanna Börjesson, 17. Vi följer henne under en danskväll.
Johanna och hennes två år yngre syster Annika kliver av på Linnéplatsens busshållplats efter en tjugo minuter lång buss färd.
De vandrar tillsammans in i Slottsskogsparken och fem minuter senare är de framme vid Gräfsnäsgården, en gammal rödmålad gård med vita knutar, som ägs av Ungdomsringen Göteborg. I farstun doftar det åldrat trä och det låga taket ger en ombonad känsla.
Musiken från övervåningen ljuder och efter att ha tagit av sig ytterkläderna går Johanna och Annika upp iklädda vardagliga kläder och dansskor.
Stort spelrum
Flera ungdomar har redan börjat dansa till fiolens toner. Johanna lämnar sin väska på en av de träbänkar som sträcker sig längst salens väggar. Rummets avlånga form ger både akustik och dansglada ungdomar stort spelrum.
Johanna Börjesson, född och uppvuxen i Mölndal, går andra året på Burgårdens gymnasieskola där hon läser till frisör. Johanna och hennes syskon har dansat folkdans sedan de lärde sig gå. Till en början tränade de i så kallade knattelag.
De flesta barn och ungdomar som dansar folkdans idag började då deras föräldrar och släktingar dansar folkdans. Men folkdans är inte bara en danstyp utan även en gemenskap tillsammans med andra människor som har samma intresse.
– Själv dansar jag två gånger i veckan, berättar Johanna.
– På torsdagar dansar jag i tre timmar med Näverluren som är ett barnlag. I den gruppen övar vi på olika stegövningar och jag hjälper även till att lära ut danssteg. Vi träffas på Alegården som ligger i Haga, vi som ses där är mellan elva och arton år.
Tävlat en gång
Inom området svensk folkdans ingår många olika sorters dans som schottis, vals och polska. Johanna dansar även med ett ungdomslag som tillhör folkdanssällskapet National. National som bildades 1916 och är ett av Göteborgs aktivaste och största folkdanslag.
De som dansar i ungdomslaget är mellan tretton och tjugofem år, i gruppen är de ungefär 30 stycken. Det finns även vuxenlag för dem mellan sjutton år och uppåt.
– Man kan tävla i folkdans, men det är vanligare att man gör det i mellersta Sverige. Så det har bara blivit att jag tävlat en gång, ler Johanna.
Tusen aktiva i Göteborg
– Då vi tävlade hade vi folkdräkter på oss. Det är mycket vanligare med uppvisningar och då har vi folkdräkter eller scenkläder på oss, talar Johanna om.
Tävlingarna sker i gruppdanser och pardanser. Den grupp eller det par som domarna anser vara bäst vinner tävlingen. Man kan också samla märken, ungefär som simmärken. Utlärning av folkdans i skolor förekommer men är inte särskilt vanliga.
I Göteborg är 1.000 personer aktiva i tolv olika föreningar inriktade på folkdans. Via tidningar, vänner och Internet förmedlar föreningarna var man kan lära sig dansa folkdans.
Text & foto:
Sofie Nygren
Munkebäcksgymnasiet, spmp2c
http://www.munkeback.educ.goteborg.se/
Under vinjetten ”Mitt Göteborg” skriver elever från Munkebäcks- gymnasiets och Studiums medie- och kommunikationsutbildningar.
Dessa skribenter har stor frihet vad gäller ämnesval och upplägg på artiklarna. Materialet är fristående från nättidningen Vårt Göteborgs nyhetsinnehåll.