Jonas Alströmer Foto: Anna Jolfors

När jag ser statyn av Jonas Alströmer vid Lilla torget i Göteborg tänker jag på potatis. Det är ju det han är känd för - att han introducerade potatisen i Sverige. Jag tycker den är fin där den står. Den har sitt eget lilla torg, den står lite fel bara. Jag tror inte många ser den, den står lite avskilt. Borde stå någon annanstans.

Jonas Alströmer levde 1685-1761. Han föddes i Alingsås men vistades och studerade i unga år mycket i London och på flera andra platser i Europa. Han återvände till Sverige 1724 och blev då den förste här i landet som odlade potatis som föda, på sin gård Nolhaga utanför Alingsås. Innan hade den odlats som trädgårdsväxt. Han var också den som gav potatis namnet potatoes från engelskan. Innan hade den kallats för tartuffler, pantofflor, pärer och jordäpplen.

Alströmer startade många industriella företag som gynnade hattpartiets merkantilistiska politik, då främst Alingsås manufakturverk. Han var väldigt intresserad av utvecklingen av fårskötsel och kreatursavelns förbättringar. Han var med och stiftade Vetenskapsakademin 1753.

Släkten Alströmer hette Alström fram till 1751 då Jonas adlades och tog namnet Alströmer – så släkten Alströmer härstammar från Jonas. Jonas fick sönerna Patrick och Clas, som blev friherrar 1778, samt en tredje son vid namn Johan.

Jonas Alströmer umgicks med familjen Sahlgren, som gav upphov till Sahlgrenska sjukhuset – Jonas Alströmers son Clas gifte sig med Sara Katarina Sahlgren och några av Jonas Alströmers vänner var Niclas Sahlgren, Carl von Linné och William Chalmers.

Skulpterad av John Börjeson

Statyn är gjord i brons av skulptören John Börjeson. Skulptören John Börjeson var först sjöman, skräddare och guldsmedslärling. 1858 blev han elev på Konstakademien. Han jobbade i Rom och Paris och gjorde många fornnordiska motiv. Han skapade också många offentliga skulpturer.

Hans dotter Lena följde i hans spår och blev utbildad skulptör av sin pappa och senare också konstnär. Hon startade också konstskola i Stockholm på 1940–50-talet.

Under vinjetten ”Mitt Göteborg” skrev elever från Munkebäcksgymnasiets och Studiums medie- och kommunikationsutbildningar.
Dessa skribenter har stor frihet vad gäller ämnesval och upplägg på artiklarna. Materialet är fristående från nättidningen Vårt Göteborgs nyhetsinnehåll.