På Kvibergs marknad kan du hitta det mesta: elektronik och bildelar, gamla och nya leksaker, märkeskläder, hantverk, utländska delikatesser, mejeriprodukter och kuriosa i alla möjliga material. Böcker och tidningar i all ära, men varför inte skaffa ett akvarium med plastfiskar?
Varje helg är det marknad i Kviberg, och den är välbesökt. Här möts människor från olika kulturer under samma tak, samlare och folk som är på jakt efter någonting speciellt söker sig hit. De allra flesta ser ut att ha varit här många gånger förr.
Belamrade bord
Den vackra naturen hjälper till att locka hit besökare även från andra stadsdelar. I bakgrunden av allt som försiggår, skymtar ändlösa, gröna kullar. Trängsel, dofter och prat, det känns som man stiger in i en annan värld.
Marknaden utgörs av tre avlånga tegelbyggnader, som förr varit häststallar och artilleriregemente. Inne i lokalerna står borden tätt uppställda, belamrade med prylar av alla de slag, en salig blandning föremål.
På väggarna sitter annonser om olika tillställningar och kulturhändelser.
Föremål från olika tider och kulturer
Marknaden har funnits i nio år och idag finns totalt 160 bordsplatser. Vi stannar till bredvid en kvinna, som genast drar fram ett dammigt överkast. Hon börjar ivrigt prata om allt som man skulle kunna sy av det.
En ung tjej står och säljer färskt bröd, hennes klass ska snart på skolresa. Bredvid står en man med hyllor överfulla av moderna skor.
Under ett bord med diverse apparater står en låda full med fjärrkontroller. Det ser ut som en utmaning att kunna para ihop någon av dem med rätt apparat.
Sorlet ekar
Mitt i allt folkliv kan man slå sig ner hos frisören, som lugnt står rakar en haka.
På många ställen kan man köpa en bit godis när man ändå letar efter någonting annat. I det lilla caféet kan man köpa tavlan på väggen för 150 kronor.
Vid disken står två överfulla skålar med doftande kanelbullar, det är många här idag fast klockan bara är 11. Det är så högt i tak, att sorlet från alla människor nästan ekar.
Rune Johansson är pensionär på deltid sedan några år. Han var tidigare fosterförälder för ungdomar med kriminell bakgrund. Efter 20 år ville han byta miljö.
Social mötesplats för samlare
Då han under åren samlat på sig en del och ofta gått på loppmarknad var steget inte långt ifrån att själv stå där. Han har nu varit här varje helg i snart åtta år.
– Jag stortrivs här, fast förmögen blir man inte direkt. Rune har märk hur marknadsplatser alltmer har en social funktion, både för honom själv och andra.
– Det är roligt att få träffa intressanta människor som vill berätta om sitt samlande.
Den enda nackdelen Rune kan komma på, är lösningen om han blir sjuk.
-Förr hade jag en medarbetare, men nu är det jag själv som måste vara frisk. Än så länge tycker han om att gå hit. Och att han blir kvar några år till, är han övertygad om.
”Loppis bra för naturen”
Vi möter ytterligare en van säljare; Rudolf Velentiono. Han pratar gärna och mycket, och förklarar hur bra loppmarknader faktiskt är.
– Man ska ta hand om naturen och återvinna saker så länge det går.
Bakom ett långt bord står en man, som vill ha 600 kronor för en ostämd balalajka. Längre bort säljs ett liknande instrument för 300 kr. ”Alla saker 20 kronor styck, bara 20 kronor här!”, ropar en annan och hans fru hjälper till.
Och där finns en del som man är lite sugen på att köpa med sig. Här kan man verkligen hitta fynd, och en hel del annat som man senare ångrar att man släpat hem. Stora otympliga prydnadsföremål.
I lokalerna som förr var häststallar och artilleriregemente står borden tätt uppställda, belamrade med pryl ar av al la de slag, en salig blandning föremål.
Text:
& Voula Boura
Foto:
Hanna Eliasson
Kommunikation & Media 2004
Studium Hisingen
Under vinjetten ”Mitt Göteborg” skriver elever från Munkebäcks- gymnasiets och Studiums medie- och kommunikationsutbildningar.
Dessa skribenter har stor frihet vad gäller ämnesval och upplägg på artiklarna. Materialet är fristående från nättidningen Vårt Göteborgs nyhetsinnehåll.
