Längtan efter ett barn är kanske den starkaste längtan och den högsta önskan för många. Men vissa par kan inte få barn. Det kan handla om biologiska komplikationer eller att man lever som ett homosexuellt par. Men man kan adoptera, i alla fall kan heterosexuella par göra det. Det är svårare för två män eller två kvinnor. För mig är det självklart att de ska få adoptera.
Visserligen beslutade riksdagen i fjol att homosexuella par har rätt att prövas som adoptivföräldrar, på samma sätt som heterosexuella.
Lagen trädde i kraft i februari i år. Men fortfarande är det olika villkor som gäller eftersom homosexuella par som vill bli adoptivföräldrar betraktas med stor skepsis i många av de länder där föräldralösa barn hämtas.
Inget man väljer
Man föds till att vara homosexuell, det är inget man väljer att bli. Men det är olika från människa till människa i vilken tid i livet som man upptäcker sin läggning. Homosexuella människor är inte på något sätt sämre än heterosexuella och borde därför få adoptera.
Vad är det som säger att de skulle vara mindre kärleksfulla och underbara föräldrar än ett heteropar? Ingenting, de är människor precis som alla andra och deras önskan efter ett barn är minst lika starkt som längtan hos en man och en kvinna som lever tillsammans.
Man kan inte hjälpa att man föds till att älska en människa av samma kön och därför borde man inte heller straffas för det senare i livet.
Överfulla barnhem
Det finns så många barn som svälter i världen. Barn som utsätts för misshandel, pedofili och barn som går på gatan. De har inga hem, ingen som bryr sig om dem. Barnhem runt om i världen, som Ryssland och Polen, är överfulla.
Jag säger inte att dessa problem skulle vara ur världen om fler barn fick komma till homosexuella par. Men det hade inte blivit sämre. Att ha en manlig och kvinnlig förebild som då ska gestaltas av föräldrarna tror många är viktigt.
Men om man då har en pappa som slår barnets mamma eller en mamma som går på droger eller dricker för mycket, är de bra förebilder? Många gånger letar barnet sin förebild hos någon annan. En idol kanske eller ett syskon.
Homosexuella föräldrar är minst lika bra förebilder. De visar sin styrka och sitt mod genom att stå för sin sexualitet och våga stå emot alla fördomar. Det är vad jag kallar en förebild.
Sluta döma!
Vi lever i ett modernt samhälle, låt oss visa att vi har kommit lite längre och sluta döma människor. Bara för att man älskar en person av samma kön är man inte mindre värd.
Låt ett ensamt barn få uppleva hur det är att leva i en familj där man blir älskad och respekterad. Kärlek är aldrig fel, det kan man aldrig få för mycket av.
Frida Dire
Munkebäcksgymnasiet
http://www.munkeback.educ.goteborg.se/ 
Under vinjetten ”Mitt Göteborg” skriver elever från Munkebäcks- gymnasiets och Studiums medie- och kommunikationsutbildningar.
Dessa skribenter har stor frihet vad gäller ämnesval och upplägg på artiklarna. Materialet är fristående från nättidningen Vårt Göteborgs nyhetsinnehåll.
