Ny studie kartlägger strategier.   Det finns mycket att vinna på ökad jämställdhet − större lönsamhet, ökad innovationsförmåga, färre sjukskrivningar och bättre arbetsmiljöer är bara några exempel. Tillsammans med Chalmers och ByggDialog har Göteborgs Stads lokalförvaltning tagit fram en prisbelönad guide som hjälper byggbranschen att arbeta med jämställdhet.

William Stensönes. Foto: Lokalförvaltningen

− Många gånger saknas kunskap och verktyg för att öka jämställdheten. Det krävs att man går från att tycka och tro till att kunna och veta, säger William Stensönes, projektledare på lokalförvaltningen i Göteborgs Stad.

Tillsammans med Chalmers och byggföretaget ByggDialog har lokalförvaltningen genomfört en studie för att ta reda på vilka hinder som finns och vilket stöd som behövs för att bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete inom byggbranschen.

Resultat är Färdplan för jämställd byggprocess som nominerades till ”Årets jämställdhetspris 2021” på Betonggalan och till ”Bästa innovation 2022” av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond.

Ringar in arbetsområden

Färdplanen fungerar som en guide för entreprenörer och beställare i byggbranschen och ringar in viktiga arbetsområden för ett lyckat jämställdhetsarbete. De är bland annat styrning, kompetens och normarbete. Det krävs strategiska beslut från ledningsnivå och kunskap för att kunna bedriva ett aktivt, öppet och lyhört arbete om normer och machokultur för att kunna omformulera byggarbetarnormen – med målet att alla kan få vara sig själva utan att det sker på bekostnad av andra.

Inom Göteborgs Stad är jämställdhet ett prioriterat arbetsområde och en viktig del i målsättningen att skapa en jämlik stad till 2030. Lina Cavallin är avdelningschef på lokalförvaltningen och menar att färdplanen är ett sätt att gå från ord till handling.

Lina Cavallin. Foto: Lokalförvaltningen

− Det är framför allt små och mellanstora företag med mindre resurser som har svårt att prioritera jämställdhetsarbete. Vår förhoppning är att färdplanen kan bidra med motivation och stöd, säger hon.

Omedvetenhet om problemet

Ett hinder för jämställdhetsarbete är att man inte upplever att det är ett problem på företaget och därför inte har behov av det. Forskning visar att det är ett förhållningssätt som framför allt är vanligt inom homogena branscher.

− När en arbetsplats består av människor som är lika varandra, i det här fallet har samma kön, är villkoren anpassade efter den homogena gruppens norm och där hamnar ingen utanför. Det är först när någon avviker och blir exkluderad som man upptäcker att arbetsplatsen faktiskt inte är jämlik, säger William Stensönes.

I färdplanen finns konkreta verktyg för jämställdhetsarbete. William Stensönes betonar betydelsen av det första steget som är nulägesanalys.

− För att komma vidare är det grundläggande att först ta reda på hur situationen ser ut och där gäller det ta in kunskap och vara lyhörd. Om du är i minoritet är det inte säkert att du är trygg med att dela din upplevelse av arbetsplatsen. Forskning visar att många kvinnor och andra i minoriteter på byggarbetsplatser möter kränkningar och trakasserier, men vågar inte anmäla. På grund av rädslan för sanktioner väljer de i stället att vara tysta eller byta jobb.

Lönsamt arbete

Det finns många vinster med jämställdhet som kan användas för att skapa motivation att arbeta med frågan. Bland annat har det visat sig att ökad jämställdhet bidrar till ökad lönsamhet, större innovationsförmåga, högre kvalitet på företagets produkter eller tjänster, mindre sjukfrånvaro och bättre arbetsmiljö. Det är också en nödvändig väg att gå för att trygga framtidens kompetensförsörjning då det råder brist på arbetskraft inom byggbranschen.

Genom den globala miljöplanen Agenda 2030 har regeringen åtagit sig att främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt.

− Det vill vi vara med och bidra till. Unga tjejer ska kunna gå förbi en byggarbetsplats, se en kvinnlig byggarbetare och känna att det vill jag också jobba med, säger Lina Cavallin.

Foto: Hannah Björk