EU lyfter fram hållbarhetsarbete i norra Göteborg

Genom att ta vara på naturtillgångar och kompetens i norra Göteborg och skapa samarbeten mellan lokala aktörer, forskare och Göteborgs Stad har projektet Stadslandet utvecklat en modell för hållbar stadsutveckling. Nu lyfts projektet fram av EU-kommissionen.

– Det är väldigt roligt. Jag ser utnämningen som en kvalitetsstämpel på det arbete vi har gjort, säger Susan Runsten som är ansvarig chef för Stadslandet på Business Region Göteborg.

Hon tror att projektet uppmärksammats eftersom det vågar ta ett nytt, brett grepp och utforskar olika metoder.

– Omställningen till ett hållbart samhälle är enormt komplex och ingen aktör kan ensam hitta lösningar. Det krävs att parter, som kanske inte möts så ofta, lyssnar och lär av varandra. Därför jobbar vi med gränsöverskridande samarbeten och möten mellan olika förvaltningar inom Göteborgs Stad, företag, forskare, lokalsamhällen och medborgare. Det tror jag är ett av Stadslandets stora styrkor.

Har samverkat i fyra områden
Målsättningen för projektet, som startade 2017, är att skapa förutsättningar för grön affärsutveckling och innovation mellan stad och land. Genom att ta vara på outnyttjade kompetenser, initiativ och naturresurser i norra Göteborg är förhoppningen att skapa en hållbar utveckling av lokalsamhällena och en mer koldioxidsnål stad.

Ett konkret exempel på hur det kan gå till är affärsutvecklingsstöd till någon som vill starta ett ekologiskt jordbruk och sälja närproducerade grönsaker.

Bergum Gunnilse, Backa Brunnsbo, Angereds Centrum och Hammarkullen är områden där Stadslandet kraftsamlat och samverkat med olika aktörer för att skapa lokala nav.

– Vi har tittat på vilka företag och föreningar som finns i områdena och som vill samarbeta med oss och forskare för att utveckla hållbara lokalsamhällen och ta tillvara på lokala resurser.

Testat olika lösningar
Stadslandet har också genomfört fem olika testprojekt, så kallade testbäddar, för att i liten skala pröva nya hållbara affärsmodeller inom transporter, livsmedel och turism. Till exempel har man undersökt om det går att förse skolor och äldreboende med lokalproducerade livsmedel. En annan fråga som prövats är hur man kan få till klimatsmart cykellogistik.

– Vill man jobba med lokalproducerade produkter måste man även hitta koldioxidsnåla transportlösningar. Som till exempel Stadsleveransen som kör ut gods i innerstaden med hjälp av små, långsamtgående eldrivna transportbilar och lastcyklar.

Norra Göteborg har också en stor potential för hållbar turism.

– Det finns en fantastisk natur att upptäcka, med vandringsleder och snart även en pilgrimsled. Med stöd till entreprenörer och nätverk kan en turistnäring utvecklas.

En förebild
Projekt Stadslandet avslutades nyligen med en konferens och i sex delrapporter, som finns att ta del av på goteborg.se/stadslandet, summeras projekts lärdomar och erfarenheter.

– En av dem är hur viktigt det är att skapa medskapande mötesplatser och nätverk. Och att de måste anpassas efter det lokalsamhället man vänder sig till, efter människorna och deras historik.

Med anledning av utnämningen från EU-kommissionen kommer Stadslandet presentera på en utställning med 54 andra goda exempel på hållbar stadsutveckling, vid europeiska ”Cities Forum” i Porto i Portugal den 30 – 31 januari 2020.

Susan Runsten tror att Stadslandet kan inspirera andra städer.

– Under den här budgetperioden har EU satsat 115 miljarder euro på stadsutveckling.  Frågor som rör stad och land, livsmedelsförsörjning och smarta lösningar som håller nere koldioxidutsläppen är prioriterade områden för EU framåt och där kan våra erfarenheter från Stadslandet vara ett värdefullt bidrag.