Med god hjälp av 20-talet EU-samordnare och en central "helpdesk" har Göteborgs stadsdelar och förvaltningar sedan januari 2008 fått drygt 145 miljoner kronor ur EU:s nya strukturfonder. Men det finns mer pengar att söka för dem som vill utveckla sina kommunala verksamheter, inte minst inom stadsplanering, miljö och arbetsmarknad.

– Tänk efter vilket planerat utvecklingsarbete ni ändå ska genomföra på er arbetsplats, i er organisation eller i ert arbetssätt, sätt en unik knorr på tillvägagångssättet och sök sedan ekonomiskt stöd från EU:s strukturfonder.

Så lyder den enkla uppmaningen från Anna Olsson Taieb och Petra Senthén. Tillsammans utgör de den centrala ”helpdesk” som bistår Göteborgs Stads alla tjänstemän när det gäller att söka pengar ur EU:s strukturfonder.

Finansierar 40 till 100 procent

Hittills har deras arbete varit tämligen framgångsrikt. Tillsammans med 20-talet EU-samordnare ute i stadsdelarna och på förvaltningarna har de sett till att drygt 145 miljoner kronor har kommit olika kommunala verksamheter runt om i Göteborg till godo.

– Dessutom har till exempel många skolor varit duktiga på att söka EU-pengar som ligger utanför strukturfonderna, så summan är egentligen ännu högre, säger Anna Olsson Taieb.

Strukturfonderna är till för att jämna ut de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan EU:s olika regioner, och att öka konkurrenskraften gentemot omvärlden. De stöd som betalas ut finansierar allt mellan 40 och 100 procent av projektkostnaderna, beroende på vilken fond det är man söker ifrån.

– Projekten man söker pengar för kan vara stora eller små, bara de går ut på att i projektform genomföra unika förändringar i organisationen eller arbetssättet, säger Petra Senthén.

Kompetensutveckling för varslade

Till exempel har sociala resursförvaltningen fått ett bidrag på 52.100 kronor från Socialfonden för ett projekt kallat ”Mellanläge i arbetslivet”, medan GR tillsammans med bland annat Göteborgs Stad, kranskommunerna och Arbetsförmedlingen nyligen fick 50 miljoner kronor för att kompetensutveckla dem som varslats om uppsägning inom fordonsindustrin.

– I början av november samlade vi ihop tänkbara intressenter för att diskutera hur vi kan möta utmaningen med så många varslade. I januari lämnade GR in ansökan om ekonomiskt stöd och den 12 mars kom beslutet att projektet beviljats 50 miljoner kronor, säger Anna Olsson Taieb.

Ärendet är ett typexempel på hur den så kallade helpdesken på stadskansliet ska fungera: de bevakar och sprider information om EU:s fonder, ger råd och stöd i ansökningsprocessen och i bildandet av projektorganisationerna och koordinerar alla EU-projekt inom Göteborgs Stad.

Varierande kunskap och engagemang

– Det är viktigt att det finns ett eget engagemang och en vilja att driva projekten ute i organisationerna som söker stöd, därför skriver vi aldrig några ansökningar handgripligen. Men vi sitter gärna bredvid och bistår med tips och synpunkter för alla som vill ha hjälp, säger Petra Senthén, vars intryck är att kunskapen om EU, och engagemanget för att söka stöd, är väldigt varierande i kommunen.

– Många är oerhört slipade och helt självgående, eftersom de tycker att det är roligt och gärna vill skaffa internationella kontakter, medan andra är osäkra på hur EU fungerar och är i behov av grundläggande ”kol- och stålunion”-kunskap för att vilja gå vidare, säger Anna Olsson Taieb.

– Och det är inte konstigt att kunskapen och engagemanget varierar, ”EU-idén” är ju relativt ny i en så gammal organisation som Göteborgs Stad. Det är därför vårt arbete med att förmedla önskemål och kunskap känns viktigt, säger Petra Senthén.

Fotnot:
De nuvarande strukturfonderna gäller under perioden 2007 till 2013. De som är aktuella för Göteborg och Västsverige är: