Viktiga komplement till det offentliga i välfärden. Hemlösa, misshandlade, fattiga, mobbade … Det finns tyvärr många utsatta människor i Göteborg, men som tur är även många ideella föreningar som gör sitt bästa för att hjälpa dem. 75 av dem har tilldelats sammanlagt 43 miljoner kronor av social resursnämnd för att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter nästa år.

– De här ideella och idéburna föreningarna är oerhört viktiga komplement till de offentliga institutionerna. Man kan ju faktiskt säga att det var den typen av föreningar som var föregångarna till välfärdssamhället, innan kommuner och stat tog över en stor del av ansvaret, men vissa insatser gör de fortfarande bättre och det vill kommunen så klart stödja, säger Anders Lindskog.

Som utvecklingsledare på social resursförvaltning har han daglig kontakt med de många föreningar runt om i Göteborg som hjälper olika utsatta människor, och han kan konstatera att samarbetet mellan Göteborgs Stads sociala verksamheter och föreningarna blivit allt bättre.

– Vårt samarbete bygger i högsta grad på ett ömsesidigt behov och en respekt för varandras insatser. Det är en gammal tradition i Göteborg, även om en företrädare för en förening nyligen sa till mig att ”Förr upplevdes det som att kommunen var emot oss, men nu jobbar man istället med oss”. Det är ju så vi vill att det ska vara, säger Anders Lindskog.

Alla vill inte ha offentlig hjälp
Ibland får Göteborgs Stad kritik för att lasta över jobbiga insatser på de ideella krafterna, men enligt Anders Lindskog är de båda formerna av insatserna viktiga komplement till varandra.

– Det är tyvärr inte alla utsatta människor som har förtroende för de offentliga institutionerna och som håller sig därifrån, men ändå är i stort behov av hjälp och stöd. Det får de väldig bra av många sociala föreningar och det är därför Göteborgs Stad stöttar dem ekonomiskt varje år, i betydligt större utsträckning än vad till exempel Stockholm och Malmö gör, säger Anders Lindskog.

Totalt tilldelas de 75 föreningarna drygt 43 miljoner kronor för 2014, med en spridning mellan 30 000 kronor till årets enda ”nykomling” Stolta föräldrar, som är en anhörigförening för föräldrar till hbtq-barn och -ungdomar, upp till 2,4 miljoner kronor till Kvinno- och tjejjouren ADA.

Verksamheterna växer
För många av föreningarna, framförallt de mindre, är stödet helt avgörande för att de ska kunna existera. För andra, som de större organisationerna Stadsmissionen och Göteborgs Räddningsmission, utgör stödet en mindre andel av den totala budgeten men möjliggör ändå insatser som annars antagligen inte skulle blivit av.

– En tydlig trend är att allt fler föreningar anställer personal, i takt med att de blir allt bättre på det de gör. Ju större verksamhet man har desto svårare blir det såklart att bedriva arbetet ideellt, och då räcker det inte alltid med personal som finansieras med till exempel statliga lönebidrag, säger Anders Lindskog.

Möjligheten att växa har också blivit större sedan Göteborgs Stad fastslagit den så kallade kontinuitetsprincipen, vilken innebär att ingen verksamhet som sköter sig ska riskera att förlora hela sitt stöd från ett år till ett annat. Tanken är att kvaliteten i arbetet ska gynnas av en långsiktig trygghet i finansieringen. Åt andra hållet förväntar sig staden också att föreningarna inte ansöker om mer pengar än de verkligen behöver. Därmed inte sagt att årets äskade medel på nästan 60 miljoner kronor var oskäliga, eftersom behoven trots allt är stora.

Bidrag kan dras in
– Vi får i princip alltid in högre ansökningar än vi kan betala ut, men vi har också en väldigt tät dialog med föreningarna hela året och känner deras verksamheter väl. Ansökningar med orimligt höga belopp skulle minska deras trovärdighet i våra ögon och det tror jag inte man vill riskera, säger Anders Lindskog, som ändå inte drar sig för att minska eller helt strypa bidragen till föreningar som inte sköter sig.

Till exempel har verksamheten i Brottsofferjouren Göteborg inte skötts helt enligt de stadgar och krav som social resursfövaltning satt upp, och därför har stödet helt dragits in. Istället avsätts 350 000 kronor som ett tillfälligt bidrag till Brottsofferjouren Mölndal Härryda för de insatser de gör för göteborgare, i väntan på att en ny, fungerande organisation byggs upp i Göteborg.

I andra fall minskar anslaget av andra orsaker, som att behovet i stadens ögon helt enkelt minskat. Så är till exempel fallet med Café Trappaner, som i första hand riktar sig till hemlösa och 2014 får sitt bidrag minskat från nästan 1,3 miljoner kronor till 600 000 kronor.

– Den verksamheten startade 2001 och då såg det offentliga stödet till de hemlösa helt annorlunda ut. Sedan dess har det ökat betydligt och under 2014 startar staden dessutom tillsammans med frivilligorganisationer ett Medborgarkontor som ytterligare ska hjälpa de mellan 60 och 70 personer som oftare sover ute än inne, säger Anders Lindskog.

Ytterligare 50 miljoner ska fördelas
Inför det kommande året var det en dryg handfull nya föreningar som ansökte om bidrag, men fick anslag.

– Oftast beror det på att man verkar inom ett område som vi redan stödjer via en annan förening, och då konkurrerar de om samma pengar. Med tanke på vår kontinuitetsprincip så satsar vi i så fall hellre på den verksamhet som redan är igång och som fungerar med hög kvalitet. I andra fall kan avslag bero på att verksamheten är för ny, så att vi inte kan bedöma deras kvalitet, och ibland är anledningen helt enkelt att vi bedömer kvaliteten som för låg. Men det kan ju lika gärna drabba en verksamhet som redan är igång. Det är skattemedel det handlar om och de ska användas optimalt, säger Anders Lindskog.

Utöver bidragen till organisationer inom det sociala området har social resursnämnd även beviljat sex sociala arbetskooperativ med koppling till Kooperatörshuset bidrag med sammanlagt 878 000 kronor. I december ska ytterligare cirka 50 miljoner kronor fördelas till föreningar inom funktionshinder- och integrationsområdet.