Socialt umgänge, alkoholen och spänningen i att se om man kommer in och blir serverad är de viktigaste orsakerna för unga att gå på krogen. Detta enligt en ny c-uppsats vid Göteborgs universitet, gjord på uppdrag av RUS Göteborg. De intervjuade ungdomarna svarade också att det är lätt att komma in och bli serverad som underårig.

– Ungdomarna har mycket god koll på vilka ställen som gäller, men det rör sig trots allt om ett relativt sett fåtal krogar, bedömer c-uppsatsens författare David Henriksson, som läst socionomprogrammet vid Göteborgs universitet.

I sina intervjuer har han identifierat ytterligare tre orsaker till krogbesöket, om än inte lika tydliga: brist på annat att göra, musiken och ”raggning”.

Raggning mindre viktigt än väntat

35D0.jpg– Framför allt musiken och raggning har mindre betydelse än vad man kunde vänta sig. När det gäller musiken verkar det som att den som går på en bar bara vill ha någon form av bakgrundsmusik, och de som går på disco är mest måna om att musiken ska gå att dansa till, säger David Henriksson.

Han inledde sitt arbete med att reflektera över vad som i unga år lockade honom själv till krogbesök.

– För mig handlade det om alkoholen, att få träffa kompisar och tjejer, släppa loss och att få lyssna på bra musik.

”Händer det så händer det”

När det gäller raggning är en vanlig kommentar från ungdomarna att ”man går ju inte ut för att ragga, men händer det så händer det”. David Henriksson säger dock att det finns en underton i samtalen som tyder på att raggning är viktigare än vad man uppger, men ämnet är känsligt och inget de intervjuade velat utveckla.

– Jag har därför inte kunnat slå fast det i min uppsats, men det är min tolkning av samtalen med ungdomarna.

Att spänningen i att se om man överhuvudtaget kommer in ofta värderas lika högt som själva krogbesöket förvånade David Henriksson. I sin uppsats gör han kopplingar till en vetenskaplig teori som behandlar tendenser att vilja utsätta sig för fara och spänning.

Priser, publik och status avgör krogval

David Henrikssons uppsats belyser också frågeställningen om vad som avgör vilka krogar de unga väljer. Viktiga faktorer visar sig här vara att inträdet och alkoholen är billig. Krogens publik, status och anseende är också viktigt, liksom att man går dit kompisarna går. Omvänt väljer ungdomarna gärna bort ställen utan status och rätt publik.

– ”Skabbiga ölhak” och ”ställen med bara 40+” står inte heller högt i kurs, berättar David Henriksson.

Uppsatsen är skriven på uppdrag av RUS (restauranger-utveckling-samarbete), en verksamhet inom Göteborgs Stad som tillsammans med restaurangbranschen bland annat arbetar för en ansvarsfull alkoholservering. Ett problemområde är just att underåriga släpps in på krogen och tillåts dricka.

Lite krogrelaterad forskning i Sverige

– Att servera en underårig är ur tillståndshänseende det mest riskabla en krögare kan göra enligt alkohollagen. Detta tror jag inte alla krögare är medvetna om, säger Lennart Johansson på RUS.

Han och kollegan Pernilla Gilvad konstaterar att det inte finns särskilt mycket krogrelaterad forskning i Sverige. De bedömer uppgifterna som kommit fram i David Henrikssons uppsats som mycket intressanta och kommer att använda dem i den fortsatta dialogen med stadens krögare.

3740