Drogmissbruket bland unga i Göteborg har inte gått neråt i åldrarna och antalet ungdomar som prövar alkohol och narkotika ökar inte heller. Men de som missbrukar drabbas hårdare idag än för 10-20 år sedan. Nyfattigdom, psykisk ohälsa och utanförskap är några orsaker, enligt Cityenheten i Göteborg.

– De ungdomar vi möter idag mår allt sämre och får allt svårare att komma in i en samhällelig gemenskap, inte minst för att det blivit så mycket svårare för en tonåring att få ett enklare jobb som kan ge en fot in i samhället, säger Michael Ivarson, chef för Cityenheten som presenterade sin årsberättelse på onsdagen.

– De här ungdomarna är präglade av utanförskap, vilket kan vara ett skäl till att söka sig till kriminella gäng, för att få en identitet.

Supandet ökar bland flickor

Cityenheten gjorde första kvartalet en studie av de ungdomar under 14 år som greps för snatteri i Nordstan, totalt 42 ungdomar. Det visade sig att hälften av dem kom från familjer som lever på socialbidrag (försörjningsstöd).

– Snatteri är helt klart en riskfaktor. De ökade ekonomiska klyftorna har gjort klassbegreppet mer aktuellt. Ungdomarna som snattade i Nordstan lever under väldigt knapra ekonomiska förhållanden, säger Malin Andersson vid Cityenhetens fältgrupp.

Fortfarande är hasch och amfetamin de vanligaste drogerna bland unga i Göteborg. Men alkohol tycks vara på frammarsch bland flickorna.

Förra året uppgav 36 procent av flickorna som kom i kontakt med ungdomsteamet Mini-Maria att alkohol var deras viktigaste drog, en ökning från tio procent åren före.

– En anmärkningsvärd ökning. Vi träffar flickor som dricker sig berusade fyra-fem gånger i veckan, vilket är mycket oroande, säger Annika Hallén-Hemb, samordnare vid Mini-Maria.

Allt fler unga har det socialt trassligt

Tidigare tog ungdomar droger som ecstasy på ravefester, för att ha kul och ”orka dansa hela natten”. Idag anser Annika Hallén-Hemb att många unga använder droger för att ”orka stå ut med livet”.

– Man kan säga att drogens funktion har förändrats. Idag handlar det oftare om att lindra smärta och dämpa ångest, möjligen få bättre självkänsla, säger Annika Hallén-Hemb.

– Det oroar mig att gruppen ungdomar med väldigt besvärliga livsbekymmer ökar, alltså de som har det trassligt med social bastrygghet, boende, sysselsättning, trygga föräldrar, bra kompisar och psykisk hälsa.

Detta syns också på vilka som förmedlar ungdomar till Mini-Maria. För det mesta är det polis, socialsekreterare och föräldrar. Men förra året var det plötsligt 17 procent av ungdomarna som remitterades från barn- och ungdomspsyk (BUP) eller psykakuten.

– Tidigare har vi fått någon enstaka från psykiatrin, nu är det alltså var sjätte ungdom. Här finns många med självskadebeteende, ätstörningar, sömnsvårigheter och självmordstankar, säger Annika Hallén-Hemb.

Ser tecken på trafficking

Arbetet mot prostitutionen ingår också i Cityenhetens uppdrag. Här oroas man av att allt fler utländska kvinnor synts i Göteborg, kvinnor som kan vara offer för trafficking.

– Det är omöjligt att säga hur många de är eller varifrån de kommer. Vi vet att de finns, men får ofta informationen för sent. När de varit här någon vecka flyttas de till nya städer i andra länder, säger Jonas Flink i prostitutionsgruppen.

Kan EM i friidrott dra till sig fler utländska prostituerade?

– Tidigare erfarenheter av större evenemang tyder inte på det. Men det är ju tio år sedan Göteborg hade ett så stort arrangemang och under de åren har prostitutionen i Europa blivit mer rörlig och trafficking har blivit stort.

-Så vi arbetar tillsammans med polisen och andra myndigheter med att ta fram arbetsplaner för att ha en god beredskap. Det handlar till exempel om boenden till kvinnor som kan bli omhändertagna för förhör och rättegångar. Och om hur vi ska hitta kvinnorna och var vi ska leta.

– Vi vill jobba aktivt mot trafficking under friidrotts-EM, det här är inget vi tar lätt på, säger Jonas Flink.