I år infördes "Lagen om extraordinära händelser". Den ger kommuner och landsting ansvar för att planera sin verksamhet i en krissituation. För Göteborg är detta ingen nyhet. Här har man arbetat länge efter de nya riktlinjerna. Berit Lundstedt är beredskapssamordnare i Göteborgs Stad.
Kommunen har ett ansvar för alla medborgare som bor eller vistas i kommunen, enligt den nya lagen om extraordinära händelser. Men ett befolkningsansvar har kommunen haft sedan länge. Lagen säger också att kommunen ska samverka med andra myndigheter och inrätta en krisledningsnämnd.
– För Göteborg är inte heller det någon nyhet. Vi samverkar redan med andra myndigheter och har en väl fungerande katastrofsamordningsgrupp. Vi bygger på den befintliga organisationen när vi inrättar en krisledningsnämnd, berättar Berit Lundstedt, beredskapssamordnare i Göteborgs Stad.
Robust organisation
Den nya lagen beskriver också hur kommunerna ska skapa sin krishanteringsorganisation med hjälp av risk- och sårbarhetsanalyser.
– Jag tror inte att man kan inventera allt som kan hända i en storstad. Den listan skulle bli oöverskådlig och vi skulle ändå inte kunna träffa rätt. Verkligheten överträffar alltid fantasin, ingen hade till exempel kunnat föreställa sig den 11 september.
– Vi har istället föresatt oss att bygga upp en robust grundorganisation som ska kunna ta hand om i stort sett vad som helst. Det är vår främsta målsättning, säger Berit Lundstedt.
Lång larmkedja
Vid en krissituation sätts en lång larmkedja igång. Göteborgs krishanteringsorganisation löper genom hela kommunen och slutar i toppen med kommunstyrelsen.
– Den första larmsignalen går från Räddningstjänsten till stadsdirektören som kontaktar kommunstyrelsen och låter sammankalla katastrofsamordningsgruppen.
I den gruppen ingår infrastrukturförvaltningarna trafik, energi, vatten/avlopp och miljö. Liksom den så kallade Traktörenstaben, som är en samordningsfunktion för de 21 stadsdelsförvaltningarna.
– Informationsdirektören får också ett larm och kallar in sin informationsstab för att kunna ge relevant information till media och allmänhet.
Brandkatastrofen
Den 30 oktober var det fem år sedan brandkatastrofen ägde rum, då 63 människor miste livet i makedoniska föreningens lokal på Hisingen. En händelse som vi aldrig kommer att glömma.
– Brandkatastrofen var en erfarenhet som lett till att vi utvecklat organisationen. Göran Johansson och kommunstyrelsen tog då beslutet om fria taxiresor för anhöriga och senare också till begravningshjälp utan särskild individuell prövning.
Vid denna tid fanns det inget stöd i lagen för agerandet.
– Genom den nya lagen kan man vid extraordinära lägen, ge stöd till enskilda medborgare och till andra kommuner. Göteborg kan till exempel hjälpa sina grannkommuner som Öckerö, vilket man inte haft lagstöd för tidigare.
Regelbundna övningar
Det senaste skarpa läget för kommunens katastrofsamordningsgrupp, var när den norska färjan Prinsesse Ragnhild började brinna utanför Vinga 1999.
Alla de 1.167 passagerarna fick evakueras till dåvarande KA4. Även om det inte har skett några allvarliga incidenter sedan dess, är krishanteringsorganisationen inte overksam.
– Vi har regelbundna samlingar och genomför olika övningar. Kommunen behöver inte vara först på plats vid en kris. Men vi måste snabbt kunna etablera vår ledningsberedskap för att ta hand konsekvenserna när blåljusen släckts.
– Ytterst hänger dock kommunens kapacitet att hantera svåra kriser på de förmågor som finns på förvaltningar och bolag, samt på den enskildes förmåga att ta hand om sig själv och sina närmaste, säger Berit Lundstedt.
