Ny rapport om centrala Göteborg. Biltrafiken är det största hindret för stadslivet i centrala Göteborg, ett stadsliv med skarpa kontraster mellan folkmassor och öde gator. Här är 20-40-åringarna överrepresenterade medan barnen är sällsynta. Och möjligen har Göteborg bättre gångstråk än självaste Köpenhamn!
Det är några axplock ur den 100-sidiga rapporten ”Stadslivet i centrala Göteborg” som nu är klar efter drygt ett års arbete. Stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret och projekt Älvstaden har tagit fram den, med hjälp av ett konsultföretag.
– Många resultat är väldigt intressanta men en del bekräftar också sådant vi redan anade, säger Karolina Örneblad, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret.
– Nu ska rapporten skickas ut till tjänstemän och politiker och vara med i underlaget för stadsutvecklingen, både i enskilda projekt och övergripande. Den har redan använts i visionerna för Älvstaden.
Göteborgare pekade ut sina bästa platser
Rapporten vilar på tre ”ben”: Upplevelsen, användningen och förutsättningarna för stadslivet.
”Upplevelsen” har kartlagts genom webbenkäten Bästa platsen, som besvarades av 370 göteborgare. Tillsammans skapade de en interaktiv karta med sina favoritplatser och hur de kan bli ännu bättre, liksom vilka platser som inte är så bra.
”Användningen” har kartlagts genom mätningar av gång- och cykelflöden på 452 gator och 36 platser, en omfattning som sägs vara ”unik bland svenska stadslivsutredningar.” Flödesmätningar och snabbintervjuer har gjorts under två vinterdagar och två sommardagar mellan kl 9 och 21.
”Förutsättningarna” är en analys av hur gatunätet och stadsrummets utformning påverkar stadslivet, till exempel vad gäller tillgänglighet och trygghet.
I rapporten konstateras bland annat att de mest använda platserna inte behöver vara de mest populära. Stress, trängsel och trafik gör att ställen som Nordstan och Brunnsparken inte är särskilt uppskattade av göteborgarna.
Stark koncentration till stadskärnan
Ändå finns här det koncentrerade stadslivet: Nordstans huvudentré passeras under rusningstid av cirka 10.000 människor per timme, dubbelt så många som de mest använda delarna av Avenyn, Linnégatan, Kungsgatan och Vasagatan – tillsammans!
Och bara några hundra meter bort finns ”den frånvarande staden”: Längs Göta älvs kajer vandrar få människor. Här finns många barriärer och nästan oanvända platser.
– Det var överraskande att koncentrationen är så stor, säger Karolina Örneblad.
– Det innebär en utmaning, men också en potential, att där finns så mycket människor när staden ska utvecklas i de områdena; runt Centralstationen, Gullbergsvass och över på andra sidan älven.
Bilarna en barriär
Biltrafiken är alltså den viktigaste begränsningen för stadslivet i området, till exempel hindrar den ofta barn att vistas här utan att ha vuxna i sällskap.
”Att minska biltrafiken förefaller vara en av de viktigaste åtgärderna för att öka stadslivskvaliteterna i centrala Göteborg”, sägs det i rapporten.
Centrala Göteborg har idag tillräckligt mycket grönytor räknat per person, men värdet av dem minskar eftersom stora delar ligger nära kraftigt trafikerade gator, till exempel i Nya Allén och längs Södra älvstranden. En mer gångprioriterad miljö var också det vanligaste önskemålet i webbenkäten Bästa platsen.
Göteborg har flera långa och flitigt använda passager som binder samman stadsdelarna. Till exempel är stråket Linnégatan – Kungsgatan nästan tre kilometer långt. Det används under större delen av dygnet och längs hela sträckan. Det mest använda gångstråket i närheten av älven på Hisingen går från Hjalmar Brantingsplatsen och vidare längs Herkulesgatan.
Bättre än Ströget?
Under sommaren ökar gångflödena, i snitt med 40 procent. De vardagliga ”nödvändiga” rörelserna, plussas på med sommarens mer frivilliga promenader. Enligt en teori kan den skillnaden ses som en indikator på hur attraktiv stadsmiljön är. Ju bättre för de gående, desto större skillnad mellan vinter- och sommarflöden, eftersom andelen ”frivilliga rörelser” till stor del beror på stadsmiljöns attraktivitet.
I centrala Köpenhamn är sommarflödet 50 procent större än vinterflödet. I Göteborgs centrum innanför Vallgraven är sommarflödet hela 62 procent större. Det skulle tyda på en mycket attraktiv och gångvänlig stadskärna, till och med bättre än Köpenhamn, med sitt världsberömda strög!
– Det ska vi så klart ta till oss, säger Karolina Örneblad.
– Vi har bra, gångvänliga och långa stråk, till exempel Östra Hamngatan – Avenyn och Kungsgatan – Linnégatan. Överlag har Göteborg en väldigt bra potential här, kanske bättre än många tror.
Jämställt stadsliv
Vad gäller jämställdheten i det centrala stadslivet ser det hyfsat ut. De offentliga platserna används till 48 proc av kvinnor och 52 proc av män.
Sett till befolkningsstatistiken i Stor-Göteborg är andelen 20-40 åringar överrepresenterade i stadslivet, medan barn upp till 14 år är underrepresenterade.
Platser som Landala Torg, Kvilletorget och Eriksbergstorget besöks mest av boende i närheten, medan Nordstadstorget och Brunnstorget i Annedal domineras av långväga besökare.
Även cyklandet har mätts längs de 452 gatorna. Resultatet blev ”anmärkningsvärt låga cykelflöden” på båda sidor älven, enligt konsultföretaget. Göta älvbron är det mest använda cykelstråket under rusningstid på vardagar. Inte ens där når man upp till 500 cyklister i timmen, vilket anses mycket lite jämfört med till exempel Malmö.
– Vi visste ungefär hur det ser ut, men självklart vill vi att fler ska cykla, kommenterar Karolina Örneblad.
Rapporten kommer att presenteras på en sopplunch i Älvrummet, utställningshallen vid GöteborgsOperan, på tisdag den 6 november
Kartan visar hur många boende och arbetande det finns inom 500 m från punkt i kartan, ”täthet på människor”. Rött är tätast, blått är glesast och gult mittemellan. En tillräckligt hög täthet av människor och en jämn blandning av boende och arbetande är viktig för exempelvis underlag till service och känslan av trygghet. .” Illustration: Spacescape
