Göteborgs stad gjorde ett bra ekonomiskt resultat förra året. Men den löpande driften tar en allt större del av skatteintäkterna, vilket minskar handlingsutrymmet på sikt. Det framgår ur kommunens årsredovisning för 2004.

Förra årets överskott på 400 miljoner kronor innebär att Göteborg just detta år ligger väldigt nära den ”goda ekonomiska hushållning” som kommunallagen föreskriver.

– Vi behöver ett årligt överskott på mellan 400 och 500 miljoner för att klara våra investeringar utan att låna, förklarar Hans Petersson, koncernredovisningschef på stadskansliet.

Historiskt låg kostnadsutveckling

Men 2004 års resultat är inte riktigt så bra som det ser ut. Drygt hälften av pengarna är en återbetalning av moms på parkeringsavgifter från staten – en ren engångsintäkt med andra ord.

– Men även med den reservationen är det ett tillfredsställande resultat, menar Hans Petersson.

Han är framför allt nöjd med att stadsdelsnämnder och facknämnder lyckats minska sina kostnader tillräckligt mycket för att möta skatteintäkternas svaga utveckling.

År 2001 ökade skatteintäkter och statsbidrag med 5,9 procent från året innan. Sedan dess har ökningstakten minskat år för år. Förra året var den nere i 1,7 procent.

Men även utgifterna har alltså hållits tillbaka i motsvarande mån. 2004 var den så kallade nettokostnadsutvecklingen 3,2 procent, vilket enligt årsredovisningen är en historiskt låg siffra.

Minus i Linné och Frölunda

Det som i någon mån oroar Hans Petersson när det gäller Göteborgs ekonomi är den underliggande trenden mot krympande marginaler.

– Det ökar risken för att staden ska drabbas av underskott om det händer något oväntat, säger han.

De kommunala bolagen fortsätter att redovisa goda resultat, med undantag för det problemtyngda Gatubolaget.

En handfull av stadsdelarna visar visserligen minusresultat, men det handlar i de flesta fall bara om justeringar från ett år till ett annat. Linnéstaden och Frölunda redovisar dock ett negativt utgående eget kapital.

Svårt följa upp vissa mål

Årsredovisningen innehåller också för första gången en kortfattad uppföljning av de 23 prioriterade mål som kommunfullmäktige fastställt.

På flera områden går utvecklingen åt rätt håll, visar årsredovisningen. Det gäller exempelvis bostadsbyggandet, fler förskoleplatser och målet att fler gymnasieelever ska få godkänt betyg i kärnämnena.

Andra prioriterade mål är svårare att följa upp.

– Om cyklandet har ökat eller inte är svårt att veta eftersom det mäts på alltför få platser, säger Hans Petersson.