Drygt 150 personer kom till Ungdomsdagen i Frölunda kulturhus under torsdagen när Brottsförebyggande Rådet i Väster satsade på debatt och information kring ungdomsfrågor. Och satsningen omfattar också ett kvällsprogram dit ytterligare besökare väntas komma.

Brottsförebyggande Rådet i Väster har funnits i tre år och Ungdomsdagen är rådets tredje större konferens.

– I dag känner vi att det brottsförebyggande arbetet genom rådet tagit fart och inte minst viktigt är det att vi har polisen med oss i det arbetet, sade Bengt-Arne Reinholdson, ordförande i rådet, när han öppnade konferensen.

Ungdomarna berättade själva om sin situation

Under dagen togs ungdomars situation upp ur en mängd rad aspekter, både ur ett lokalt perspektiv och ett mer övergripande. Ungdomar berättade själva om sina perspektiv och upplevelser och forskare med aktuella rön deltog liksom polis, ungdomsarbetare, föreningar och eldsjälar.

Björn Johansson, forskare från Örebro universitet, berättade om sina rön kring ”gatuvåld” och hur våldet kan vara ett sätt för förövaren att nå en form av erkännande, att bli bekräftad:

– Det så kallade oprovocerade våldet utgör egentligen en väldigt liten del av det våld som förekommer i stadsmiljö, kanske en mindre del än man föreställer sig.

– Dessutom är det så att de som slår ofta upplever någon form av utanförskap och genom våldshandlingen når han en slags bekräftelse, ett erkännande. Gatan är hans element där han blir någon. Men det behöver inte leda till våld, går hans tilltänkta offer undan och ger upp så uppnås samma ”erkännande”, förklarade Björn Johansson för Vårt Göteborg.

Fritidsgården viktig

Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet, berättade om sitt arbete kring fritidsgårdens betydelse för ungdomars utveckling.

– Vad man kan säga säkert är att ungdomar som har problem och befinner sig i en riskzon att råka illa ut under den fortsatta uppväxten i hög utsträckning söker sig till fritidsgårdar på fritiden. Därför, menar jag, är fritidsgården en plats med enorma möjligheter för förebyggande arbete, dit går ju dessa ungdomar alldeles frivilligt och skulle kunna fångas upp med meningsfulla sysselsättningar i vilka de tillåts växa och kan känna att de duger något till.

– Därför borde beslutsfattarna satsa resurserna här, sade Nikolaus Koutakis.

En stabil personalsituation, en helhetssyn på ungdomar, samverkan mellan lokala aktörer med ungdomsverksamhet och en kontinuitet i arbetet, en klar verksamhetsidé och tyngdpunkten på relationer med ungdomarna är några faktorer som – om de uppfylls – skulle kunna göra fritidsgårdarna till mycket goda platser där ungdomar tillåts att utvecklas på ett bra sätt, menade Koutakis.

Praktiska exempel på samverkan

Under eftermiddagen visades också praktiska exempel på samverkan i Göteborg upp vad gäller ungdomsarbete av olika slag. Bland annat belystes socialtjänstens arbete med dömda ungdomar i Hammarkullen och från Projekt Egenkraft från Biskopsgården berättade man om ”Hemmaplanlösningar” med familjen i centrum.

På kvällsprogrammet fanns bland mycket annat en rapport från senaste Fritidsvaneundersökningen och också en aktuell rapport från Göteborgs universitet kring Människors upplevelser av rädsla och trygghet, ett material bearbetat av doktorand Gabriella Sandstig.