Men liberalare attityd till cannabis. Göteborgs högstadie- och gymnasieungdomar dricker mindre och mindre alkohol och röker mindre. Samtidigt ökar snusandet och attityderna till narkotikaanvändning blir alltmer liberala. Det är en övergripande bilden i Göteborgs Stads stora undersökning av ungdomars drogvanor som publiceras i dag.
Läs rapporten här: Skolelevers drogvanor i Göteborg 2019
Vart tredje år får alla stadens niondeklassare och elever i gymnasiets andra årskurs svara på ett antal frågor om sin användning av alkohol, tobak och narkotika. Årets undersökning visar flera positiva besked, men också vissa mer oroande, berättar Ulla Kungur på social resursförvaltning som sammanställt rapporten Skolelevers drogvanor Göteborg 2019.
Minskande trend för alkohol
– Vad gäller alkohol och rökning är utvecklingen positiv – siffrorna sjunker, och det har de i princip gjort sedan vi började mäta för femton år sedan, säger hon.
I årets undersökning uppgav exempelvis 36 procent av eleverna i årskurs nio att de druckit alkohol det senaste året. Det är i princip en halvering jämfört med 2004, då den första undersökningen gjordes. Då var motsvarande siffra 70 procent. Bland gymnasieeleverna är det fler som svarar att de druckit alkohol – 64 procent – men också här är trenden att konsumtionen minskar.
Förändrade umgängesvanor
En möjlig bakomliggande förklaring till att alkoholkonsumtionen minskar kan enligt Ulla Kungur vara att ungdomars umgängesvanor har förändrats.
– En faktor bakom minskningen tros vara att ungdomar i dag umgås mer i hemmet, i stället för att hänga utomhus. Det gör att föräldrarna har mer koll på sina barn och tillfällena att prova alkohol eller narkotika blir färre, säger hon.
Vad gäller rökning uppger 9 procent av niondeklassarna och 23 procent av eleverna i gymnasiets andra årskurs att de röker dagligen eller ibland.
– Rökningen går ner och det framför allt antalet som röker dagligen som sjunkit mycket. Snus har däremot gått upp lite grann, mest bland pojkarna. Det kanske inte är så förvånande eftersom snus marknadsförs väldigt hårt, säger Ulla Kungur.
Liberalare attityd
Ungdomarnas narkotikabruk är däremot i princip oförändrat sedan den senaste undersökningen 2016, och har legat på ungefär samma nivå under hela 2000-talet. I årets undersökning uppgav 7 procent av niondeklassarna och 21 procent av gymnasieeleverna att de provat narkotika. Även om ungdomarnas användning inte ökat nämnvärt visar undersökningen att deras attityder till cannabis – som är den i särklass vanligaste drogen – har liberaliserats.
– För varje undersökning som görs är det fler och fler som tror att det är ganska ofarligt att testa cannabis. Den här attityden har verkligen skjutit i höjden bland både flickor och pojkar i både gymnasiet och högstadiet. Det är en oroande utveckling och vi oroar oss för vad som ska hända framåt om unga tror att cannabis inte ger skador, säger Ulla Kungur.
Opioider ökar
En annan oroande utveckling på narkotikaområdet är enligt Ulla Kungur att användningen av receptbelagda smärtstillande medel som exempelvis tramadol ökat. Det är nu den tredje vanligaste formen av narkotika bland unga, efter cannabis och kokain.
–Ungdomarna kan få tag på det i föräldrarnas medicinskåp eller köpa det. Om man blir beroende av tramadol kan det utvecklas till ett mycket allvarligt missbruk, säger Ulla Kungur.
Majorna-Linné sticker ut
Undersökningen visar också på stora skillnader mellan olika stadsdelar. Och den stadsdel där konsumtionen av både alkohol och narkotika är högst är Majorna-Linné.
– Det finns säkert flera faktorer som spelar in. Men det är en krogtät stadsdel, och kan också vara så att det finns en kultur där ungdomarna lär sig av de äldre, säger Ulla Kungur.