Årets sista uppföljningsrapport klar. Bedömningarna för stadens ekonomi ligger i stort sett fast så som redovisats i tidigare uppföljningsrapporter: Läget för 2013 är stabilt. Tack vare att kostnadsutvecklingen i stadsdelar och facknämnder dämpats lite mer än väntat så kan resultatet till och med skrivas upp något, vilket är bra med tanke på det budgeterade underskottet för 2014.

Läget i konjunkturutvecklingen har varit motsägelsefullt och svårtolkat de senaste månaderna, skriver stadsledningskontoret i årets tredje och sista uppföljningsrapport. Till exempel har tillväxten utvecklats sämre än väntat, medan konjunkturinstitutets prognoser visar på fortsatta förväntningar om en bättre utveckling nästa år.

Samlade bedömningar kvarstår
– De flesta prognosmakare förväntar sig en starkare konjunktur framöver, men osäkerheten kvarstår, säger Göteborgs Stads ekonomidirektör Eva Hessman som just nu inväntar SKL:s skatteprognos som kommer i slutet av december.

Kostnaderna i stadsdelarna och facknämnderna har dämpats något mer än vad stadsledningskontoret förväntade sig i förra uppföljningen. Även ökningstakten för stadens personalvolym fortsätter att minska.

– Men förändringarna är marginella och snarare bekräftar än förändrar våra samlade bedömningar från tidigare prognoser, säger Eva Hessman.

”2014 räknar vi med ett underskott i budgeten”
Årets resultat väntas sluta på ett överskott på 950 miljoner kronor, men en betydande del av dessa är stora engångsposter så det strukturella mer långsiktiga resultatet kommer att hamna på cirka 530 miljoner kronor.

– Detta motsvarar ungefär två procent av skatteintäkterna och är det som minst krävs för att Göteborg ska uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning, säger Eva Hessman och fortsätter:

– Och staden behöver ett betydande överskott i år för att finansiera sina investeringar, men också för att klara nästa budgetår. 2014 räknar vi med ett underskott i budgeten.

Under 2013 har Göteborgs Stad investerat för cirka 3,1 miljarder och den höga investeringstakten fortsätter under 2014. Antalet invånare ökar och investeringar behöver göras i både den ordinarie kärnverksamheten och i de stora stadsutvecklings- och infrastrukturprojekten framöver.

Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo får använda eget kapital
Nettokostnaderna i stadsdelarna har ökat med 4,2 procent jämfört med samma period förra året. Det är något lägre än prognosens 4,5 procent. Samtliga verksamhetsområden utom skolan har en något eller betydligt lägre kostnadsutveckling än förra året. Förklaringen för skolans del är att antalet elever ökat mer i år än i fjol.

I förra uppföljningsrapporten flaggade stadsledningskontoret för att stadsdelsnämnderna Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo inte skulle nå sina budgeterade resultat. Kommunstyrelsen har sedan dess beviljat att de får använda eget kapital, därför ser de nu ut att kunna hålla årets budget. Även Norra Hisingen riskerade att inte kunna hålla budget men om den dämpade kostnadsutvecklingen håller i sig resten av året räknar stadsledningskontoret med att nämnden ska kunna nå det budgeterade resultatet.

De kommunala bolagen har totalt sett gått bättre än väntat, flera bolag förbättrar sina resultat och prognoser. Men Renova, Liseberg och Göteborgs Hamn väntar ett sämre resultat än vad man räknade med tidigare i år. För Lisebergs del handlar det om lägre besökssiffror, i hamnen minskade volymerna i början av året men de har hämtat sig något per oktober. Renovas vikande resultat beror främst på minskade avfallsmängder men också på ett avgångsvederlag till den förre vd:n.

Högt arbetstempo och stressig arbetssituation för många
I uppföljningen av personalsituationen i staden lyfter många förvaltningar fram högt arbetstempo och hög arbetsbelastning, både för medarbetare och chefer. Det gäller främst inom utbildningsområdet, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Dessutom också i de verksamheter som påverkas av Västsvenska paketet. Flera förvaltningar påtalar också att det ofta blir långdragna rekryteringar inom yrken som det är hård konkurrens om, vilket frestar på hela organisationen.

Trenden med stigande sjukfrånvaro och skillnaden mellan kvinnor och män håller i sig, i Göteborg liksom i övriga landet. Sjukfrånvaron inom Göteborgs Stad har ökat med en halv procentenhet jämfört med samma period förra året, och var den siste oktober 7, 1 procent. För kvinnor är siffran 7,7 procent och för män 4,8 procent.

Bolagen flyttas runt i ny struktur
Den förändrade strukturen för de kommunala bolagen och bildandet av det nya koncernbolaget Göteborgs Stadshus AB som nu beslutats i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige visar sig i årets redovisning som engångsposter av ”redovisningsteknisk karaktär”.

Omstruktureringen av bolagen kommer att synas på flera håll inom stadens räkenskaper, både för 2013 men också 2014. Den största resultatmässiga redovisningseffekten kommer av att Framtidenkoncernen införlivas i Göteborgs Stadshus AB.

– Men ingenting händer i realiteten med stadens samlade ekonomi bara för att vi flyttar runt bolagen i en ny struktur. Staden har varken mer eller mindre pengar att röra sig med. Det skapas inga nya ekonomiska resurser och den resultateffekt som uppstår i den kommunala delen av stadens samlade redovisning kan därmed inte användas för att finansiera stadens verksamhet utan måste återföras till koncernbolaget för att inte öka stadens samlade skuldsättning, säger Eva Hessman.

– Och de stora posterna neutraliseras i den stora sammanställningen för hela staden och vi är noga med att följa de redovisningsprinciper som gäller vid köp och försäljning av bolag, fortsätter hon.

Läs hela uppföljningsrapporten på länken nedan.