Fler göteborgare kommer till tals med nya metoder för dialog

– Vi ville hitta sätt att nå många olika grupper, så att vi får en rättvis bild av vad man tycker om Mariaplan och hur man vill att det ska se ut där, säger Helena Karlsson, trafikplanerare.
Inför större förändringar satsar staden i allt högre grad på att utforma planerna i dialog med de som berörs. Syftet är att beslut ska bli väl förankrade, vilket i sin tur bidrar till att skapa en demokratisk och socialt hållbar stad.

Vilka kommer egentligen till tals?
Traditionellt sett har medborgardialoger skett i form av fysiska möten i stadens lokaler, ofta på kvällstid. Men hur demokratisk är egentligen den formen för dialog? I vilken mån kommer män och kvinnor till tals? Det ville stadsdelarna Majorna-Linné, Västra Göteborg och Västra Hisingen ta reda på, och ansökte därför om att få driva ett projekt inom ramen för programmet Hållbar jämställdhet.

Stadsdelarna började med att titta närmare på varsin tidigare genomförd medborgardialog. Granskningen visade att de som kommit till tals ofta var resursstarka personer som redan var insatta i frågorna. Äldre var i majoritet bland deltagarna på mötena. Och när det inte fanns en tydlig styrning av hur samtalet skulle gå till tenderade män att ta betydligt större plats än andra.

Projektgruppen gjorde även en opinionsundersökning, där 750 göteborgare fick svara på frågor om vilken typ av frågor de är intresserade av att påverka och vilka former för påverkan som passar dem.

Krassa slutsatser
Slutsatserna av granskningen var tydliga: Sättet som medborgardialoger brukar användas riskerar snarare att öka den demokratiska ojämlikheten, eftersom starka grupper får två vägar att påverka – dels genom det politiska systemet, dels via medborgardialoger. Och formerna för traditionella dialoger möter inte medborgarnas önskemål om hur de helst vill påverka.

Nästa fråga blev naturlig: Hur kan vi då göra bättre medborgardialoger i framtiden? Projektgruppen konstaterade att det handlar om att noggrant tänka igenom varje steg, allt från planering till analys och uppföljning. Därför bestämde de sig för att göra ett metodstöd.

– Vi kom fram till att vi ville göra något som många kan använda, där man enkelt kan se vad man ska tänka på. Vi hoppas att metodstödet kan vara till hjälp i alla de medborgardialoger som ska genomföras framöver, säger Carina Krantz Rönnqvist, utvecklingschef på Västra Hisingen.

Trafikkontoret först ut
Helena Karlsson, trafikplanerare, fick chansen att vara en av de första att testa metodstödet. Trafikkontoret planerar en ombyggnad av Mariaplan i Majorna och ville då ha en dialog med dem som använder platsen.

Enligt råden i metodstödet började Helena Karlsson och hennes kollegor med att identifiera vilka som är målgrupperna. De kom då fram till att de ville nå boende, men också de cyklister, bilister och kollektivtrafikresenärer som passerar igenom trafikpunkten.

Vykort direkt i brevlådan
För att nå de boende beslutade man sig för att skicka vykort hem till ett urval av 1100 personer. Vykorten innehöll en lista med frågor och en skiss över trafikkontorets planer som de såg ut då. För att få näringsidkarnas synpunkter gick tjänstemännen helt enkelt in i affärer och restauranger. Och för att nå trafikanter satte man upp en banderoll med information, kontaktuppgifter och en uppmaning att komma med synpunkter.

Totalt kom det in synpunkter från cirka 100 personer, där många önskade planteringar, grönska och sittplatser som inte är kommersiella. Utifrån dem håller nu Helena Karlsson och hennes kollegor på att rita på ett slutligt förslag, som troligen kommer förverkligas våren 2015.

Läs mer om projektet Hållbar jämställdhet:
Stort projekt visade att medborgare bemöts ojämställt – ”En fråga om rättvisa och demokrati” [2013-12-02]
Gotevent vill skapa arenor som lockar fler – Nästan två tredjedelar är män [2013-12-02]
Äldreomsorgspersonal bemöter kvinnor och män olika – Reflektion skapade ny medvetenhet [2013-12-02]