Göteborg har på lång sikt haft en övervägande positiv och stabil utveckling. Samtidigt blir det allt tydligare att de möjligheter som finns till en ännu starkare utveckling inte fullt ut tas tillvara. Det framgår av årets rapport om Göteborgssamhällets hållbara utveckling på lång sikt.

För fjärde året i rad belyser stadskansliet i en ny rapport trender och förlopp i Göteborgssamhällets utveckling ur ett längre perspektiv med hjälp av offentlig statistik. Rapporten, som bland annat är ett underlag för kommunens budgetarbete, utgår från begreppet ”hållbar utveckling” i dess tre dimensioner; ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

– Långsiktigt ser vi en i stora drag positiv utveckling både på det ekonomiska och sociala området, säger Jan Kaaling som är chef för stadskansliets grupp storstadsutveckling.

Den ekonomiska utvecklingen i Göteborgssamhället har den senaste tioårsperioden i stort varit god.

Jobben växer inte i samma takt som ekonomin

– Göteborgs befolkningsutveckling och de stigande utbildningsnivåerna har givit goda förutsättningar för detta och Göteborgsregionen hör till de regioner i Sverige som haft högst tillväxt under de senaste tio åren, säger Jakob Rydén på storstadsutveckling.

Däremot är det oroande att den goda tillväxten på senare år inte i samma takt har följts av att fler människor arbetar. Hittills under 2000-talet har sysselsättningen förändrats relativt lite och under 2003 minskade andelen förvärvsarbetande något både i Göteborg och Västra Götalandsregionen.

Positiv social utveckling

Utvecklingen inom den sociala dimensionen har långsiktigt varit positiv på många sätt. Till exempel har folkhälsan förbättrats, livslängden har ökat och utbildningsnivån har höjts. Årets rapport innehåller inga större förändringar.

– Arbetslösheten har ökat något och även när det gäller bidragsberoendet kan man se en viss ökning de senaste två åren. Det är framförallt hushåll som är långtidsberoende av försörjningsstöd som ökar, säger Pia Borg på storstadsutveckling.

Klyftorna ökar

Genomgående visar rapporten när det gäller invånarnas välbefinnande i ett socialt perspektiv, att det finns stora skillnader mellan Göteborgs stadsdelar, mellan inrikes och utrikes födda och mellan kvinnor och män. Dessa skillnader har inte långsiktigt minskat på något markant sätt.

Unga och unga vuxna är en grupp vars situation är extra oroande. Något som delvis handlar om bland annat osäkerheten på arbetsmarknaden, men också om hur unga människor mår.

– När man tittar på hur människor själva upplever sin psykiska hälsa är det främst unga kvinnor med utländsk bakgrund som har ett sämre psykiskt välbefinnande, menar Pia Borg.

– Dessutom ökar avståndet mellan låg- och högutbildade ungdomar. Samtidigt som allt fler skaffar sig en högre utbildning är det fler som inte klarar grundskolans och gymnasieskolans krav, säger hon.

Hotbilden förändras på miljöområdet

Även miljön har på många sätt blivit bättre, men problembilden har förändrats. De globala hoten är mer påtagliga nu än tidigare.

– Miljön har på många sätt blivit allt bättre sedan 1960-talet, men problemen har förändrats, säger Katrina Folland som arbetar med infrastrukturfrågor på stadskansliet.

Hon pekar på att de globala hoten, som klimatförändringen, är nya, samtidigt som vi också blivit bättre på att upptäcka och mäta kemiska ämnen i miljön. Kraven, till exempel i form av gränsvärden, skärps i takt med att ny kunskap och förfinade mätmetoder utvecklas.

Vad gäller det stora globala miljöhotet, klimatförändringarna, verkar Göteborg klara sin andel av det nationella målet att minska koldioxidutsläppen med fyra procent från 1990 till 2010.

Problem att klara miljökrav

– Det är välkänt att Göteborg har problem att klara regeringens tvingande krav – miljökvalitetsnormerna – vad gäller kvävedioxider på vissa håll i stan. Nu står det klart att även de hälsofarliga partiklarna blir svåra att klara, säger Katrina Folland.

För höga luftföroreningshalter i centrala delar av Göteborg gör att det blir svårare att förtäta genom att bygga fler bostäder där. Det leder till en mer utspridd bebyggelse och ökad arbetspendling Och ökad trafik leder till mer buller och utsläpp till luften.

Pendling viktig för tillväxt

I årets rapport läggs ett tydligare fokus på sambanden mellan de olika ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorerna.

Rapporten konstaterar att Göteborgsregionen expanderar både genom att människor flyttar hit och genom att regionens arbetsmarknad blir större genom ökande pendling. För att få en god tillväxt i regionen behövs en ökad arbetspendling.

– Det aktualiserar frågan om hur sambandet mellan högre tillväxt och ökad miljöbelastning ska kunna brytas, menar Jan Kaaling.

Han pekar också på att det inte går att se någon av de tre dimensionerna som en isolerad enhet.

– Den positiva utvecklingen på det ekonomiska området är stabil, men vi kan inte se den dimensionen som isolerad från den sociala. De problem vi har på det sociala området kan utgöra ett hot också mot den ekonomiska tillväxten.

Mångfald och tolerans viktigt

Människors livsmiljö är enligt en aktuell teori om regional utveckling grundläggande för framgångsrika regioners utveckling. Toleranta, mångfacetterade och myllrande platser tenderar att dra till sig den kreativa och nyskapande arbetskraften. Det skapar i sin tur förutsättningar för innovation, ny teknik och kunskapsintensiva verksamheter.

Enligt teorin krävs en öppen och inkluderande atmosfär präglad av tolerans och mångfald om den regionala utvecklingen ska vara framgångsrik.

– Typiska storstadsproblem som segregation, utanförskap och strukturell diskriminering tyder på att det finns brister i den öppna och inkluderande atmosfär som krävs för en än bättre tillväxt, säger Jan Kaaling.

– Å andra sidan kan en ökad medvetenhet om effekterna av dessa brister också skapa nya möjligheter. Den största potentialen för ekonomisk tillväxt i Göteborgssamhället kanske just nu bäst kan tas till vara genom systematiska insatser för ökad öppenhet, tolerans och mångfald, säger han.